Nyheter |
21.05.2019 |
Paula Mikkola |
Anette Edin-Liljegren är medicine doktor och adjungerad lektor vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Hon har tidigare forskat om hälsa och arbetsförhållanden tillsammans med renskötande samer. En avhandling som publicerades 2017 av Laila Daerga, där Anette var en av handledarna, har titeln ”Att leva i två världar-hälsoaspekter bland renskötande samer”.
-Det är stor skillnad mellan det liv som man lever som bofasta och det liv som de renskötande samerna lever. De renskötande samerna påverkas till exempel mycket mer av klimatförändringarna och det är en liten befolkning som lever över stora geografiska områden. Samerna har också en lägre tillit till vården och samhället än befolkningen i övrigt, sade hon.
Högre självmordsrisk
Anette Edin-Liljegren konstaterade också att man vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina genomförde studier som visade att det tidigare var hög förekomst av självmord bland renskötande, manliga samer, men att skillnaderna i senare studier har minskat. Den samiska livsstilen minskar risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar på grund av mer fysisk aktivitet och en hälsosammare kost, och en stark kulturell identitet. Däremot har dom renskötande manliga samerna en större risk för att råka ut för olyckor, medan kvinnliga renskötande samer är mer påverkade av psykosociala faktorer, socialt stöd och ekonomiska förhållanden.
Bildades 2011
GMC bildades 2011 och då med Anette Edin-Liljegren som ende anställd. Nu har man 20 anställda med huvudkontoret i Storuman i Västerbotten.
-Vi har personal även i Stockholm och Köpenhamn, Jokkmokk och Funäsdalen, men vår huvudsakliga verksamhet är i Västerbottens och norra Sveriges inland. Då det gäller distansöverbryggande teknik arbetar vi i områden med långa avstånd till vård, och det kan vara upp till 30 mil till närmaste vårdcentral och ca 40 mil till specialistvård samt med en låg befolkningstäthet, säger Anette Edin-Liljegren.
Hälsolag
Utgångspunkten är bland annat hälso-, och sjukvårdslagen som säger att ”Landstinget ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, får vården koncentreras geografiskt. Lag (2018:553).”
-Det handlar om en god och nära vård även för befolkningen i glesbygd, alltså för hela befolkningen. Det handlar om forskning och utveckling för och i glesbygd, inom områden som samers hälsa, utbildning på alla nivåer, rekrytering av personal samt god och nära vård i glesbygd. Liknande problem finns på många håll i världen och vi har samarbete bland annat med Sydafrika, Indonesien, Australien, och Kenya förutom länder på norra halvklotet, säger Anette Edin-Liljegren.
Digital teknik
Den digitala tekniken är en förutsättning för distansöverbryggande hälso-, och sjukvård. Ett konkret exempel på hur den används är det digitala hälsorummet i Slussfors, en by mellan Storuman och Tärnaby.
-Slussfors ligger avskilt och befolkningen där är äldre som i många glesbygdsbyar. Många är 80-85 år med ett ökat vårdbehov kopplat till åldrandet. Vi har byggt upp ett virituellt/digitalt vårdrum i Slussfors. Dit kan man gå vissa dagar i veckan och få hjälp att ta blodprover, till exempel blodprov, hörselprov, blodtryck och en del annat. Man kan också gå dit och göra sina mätningar själv på annan tid än när det finns personal där. Man kan via distansteknik koppla upp sig och få träffa läkare eller annan vårdpersonal. Vid analys av blodprov så skickas provsvaren till en databas som en sjuksköterska sedan kan gå in och läsa av, eller patienten själv kan läsa av sitt värde, t.ex. sitt blodtryck, säger Anette Edin-Liljegren.
Liknande hälsorum finns också och planeras på flera andra ställen runt om i Västerbottens inland.
Prover med drönare
GMC arbetar också i ett projekt som heter ”Tralla-transport av lätta laster långa avstånd för transport av blodprover eller läkemedel”. Detta görs i samarbete med bland annat Chalmers och REIS i Göteborg. Projektet finansieras av VINNOVA.
-Det går ut på att transportera prover eller läkemedel med drönare. Drönaren kan ta upp till åtta kilo och transportera proverna upp till 70 kilometer, säger Anette Edin-Liljegren.
För att se hur brukarna uppfattar vården har en pilotstudie genomförts. Vi har påbörjat intervjustudier med patienter och vi planerar att genomföra fokusgruppsintervjuer med personal i primärvården, som får lämna synpunkter på hur de digitala hälsorummen fungerar, säger Anette Edin-Liljegren.
Samisk vård i livets slutskede
GMC deltar också i ett projekt som heter ”DöBra” som handlar om vård i livets slutskede genom doktorand Lena Kroik som studerar detta specifikt för samerna och där Anette är huvudhandledare.
-Det handlar om att ta fram dom bästa vårdformerna utifrån den samiska kulturen och livsstilen.
Lapin materiaalipankki / Markus Kiili
Ministerrådet finansierar
Nordiska ministerrådet är med och finansierar projektet ”Vård och Omsorg på distans”, ett nordiskt projekt som också leds av GMC.
Andra projekt som GMC arbetar eller har arbetat med är ”B4- att förebygga självmord bland unga i glesbygd”, ”Kunskapsnätverk för samisk hälsa” och tidigare en del av ett nordiskt projekt där GMCs rapport behandlade ”Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna i Sverige.Man har också flera internationella forskningsprojekt, i bland annat Indien och Indonesien.