2018, Nyheter |
04.10.2018 |
Paula Mikkola |
En orsak till bristen på kompetens är att dom unga flyttar från Nordkalotten. Det sade Margunn Blix, utbildningschef vid Finnmarks fylke.
-Förutom att dom unga flyttar så föds det färre barn. Det är också allt färre som går vidare i sin utbildning och det är viktigt att få fler unga att utbilda sig, sade hon.
Samarbetsprojekt för fackskoleelever
Ett projekt som har fokus på utbildning är Arctic Skills. Det är ett samarbetsprojekt och tävling i lärande mellan olika yrkesskolor på Nordkalotten. Nordkalottrådet är en av bidragarna till detta projekt. Deltagarna kommer från Lappland, Murmansk, Finnmark och Norrbotten och samarbetar också med World Skills i Norge. Projektet har en budget på omkring 5 miljoner norska kronor.-Arctic Skills utvecklar samarbetet och konkurrensen mellan yrkesskolorna. Dom olika länderna har olika former av kvalificering till Arctic Skills. I år hölls Arctic Skills i Torneå och nästa år i Kirkenes. Fokus är på yrkesrollen och det är ett stort intresse bland föräldrar, politiker och medier för detta, sade Sven-Tore Jakobsen, en av dom ansvariga för Arctic Skills.
Fjorton yrken
Fjorton yrken deltar i projektet. Det gäller till exempel frisörer, bilmekaniker, svetsare, rörläggare, elektriker, kockar och flera andra.
-Vi har också diskuterat att ta med lärlingar i projektet. Men det har vi inte lyckats med än. Vi ser gärna att projektet utvecklas så att fler kommer med. Vi är öppna för ett ökat samarbete mellan skolorna, sade Sven-Tore Jakobsen.
Segrarna i projektet på Nordkalotten går vidare till en världsomfattande tävling, World Skills.
Utbildar för Nordkalotten
Även Utbildning Nord, i Övertorneå, satsar på lärande på Nordkalottområdet.
-Vi har fokus på yrkesutbildning på Nordkalotten. Det finns stora behov av yrkesutbildade över gränserna på Nordkalotten. Tyvärr finns det en del byråkratiska hinder för yrkeslicenser över gränserna, som vi arbetar tillsammans med Gränstjänsten för att lösa. Vår utbildning är specialiserad och vi framhäver den arktiska dimensionen i utbildningen. Vi kartlägger behovet av kompetenser och ger vägledning till realistiska jobbmöjligheter efter avslutad utbildning, sade Sture Troli, tidigare chef vid Utbildning Nord.
Ökat behov av arbetskraft
Caroline Vandersmissen, arbetar vid NAV och EURES-projektet i Alta.
-Behovet av arbetskraft i Finnmark ökade med över 33 procent mellan 2017-2018. Elva procent av företagen lyckades inte hitta den arbetskraft dom behövde och tio procent hittade inte någon med den kompetens dom efterfrågade, sade Caroline Vandersmissen.
Då det gäller yrkesområden är behovet störst inom hälso-, och sjukvård. Därefter kommer underhållstjänster, utbildning, bygg- och anläggningsarbeten.
-Det finns en del utmaningar då det gäller att hitta kompetent arbetskraft. Det är till exempel språkproblem, geografi och en del gränshinder som vi samarbetar tillsammans med Gränstjänsten för att lösa. En annan fråga vi arbetar med är att kunna behålla säsongsarbetarna inom turismen även under andra tider av året. Det viktiga är att vi kan samarbeta över gränserna, sade Caroline Vandersmissen.
Behövs 51 000 nya anställda i Norrbotten
Även i Norrbotten är behovet av nytt arbetskraft stort.
-Vi har gjort en kompetensbehovsutredning tillsammans med Luleå tekniska universitet. Det visar att det behövs 51 000 nya anställda fram till 2030. Det är många för en befolkning på omkring 250 000 personer. Största förklaringen till kompetensbehovet är att det blir stora pensionsavgångar under dom kommande åren, sade Kenneth Sjaunja, Region Norrbotten och med i Nordkalottrådets beredningsgrupp.
Befolkningen väntas öka något i Norrbotten fram till 2030.
-Det beror till stor del på inflyttningen. Men det täcker inte det ökade behovet av kompetent arbetskraft. En viktig del att klara det är att vi lyckas med att integrera utrikesfödda i samhället, sade Kenneth Sjaunja.
Det finns också andra sätt att klara av det ökade kompetensbehovet.
-Det handlar om förändringar då det gäller ny teknologi, som automatisering och digitalisering samt ökad effektivisering inom olika branscher. Det kan täcka upp en del av det framtida kompetensbehovet. Vi behöver också en ökad samordning och samverkan över gränserna, sade Kenneth Sjaunja.
Ny modell i Lappland
Även i Lappland är kompetensbehovet stort.
-Vi får en ny modell då det gäller den regionala indelningen och ansvaret för hälso- och social verksamhet. Det finns en utvecklingsplan för varje område då det gäller utbildning och forskning. Det krävs nya riksomfattande kalkyler för varje bransch om behovet av arbetskraft. Tidigare gjorde man det regionalt, sade Päivi Ekdahl, Lappland förbund.
Tre utmaningar
Inga-Lill Sundset vid Nordlands fylkeskommun framhåller att det finns tre utmaningar inför framtiden.
-Det är att få en befolkningstillväxt, att komma tillrätta med kompetensbehovet och att bygga upp aktiva städer. Det gäller att stärka utbildningen och det behövs samordnade insatser eftersom samhället förändras snabbt. Vi skulle behöva en nationell digital länk för vägledning då det gäller karriärmöjligheter, säger Inga-Lill Sundset.