Nyheter 24.11.2020 Paula Mikkola
-Samarbetet över gränserna har prövats hårt i dessa tider. Coronan har försämrat fri rörlighet över gränserna. Vi har en kultur av att jobba över gränserna och åratal av fördjupat gränssamarbete till exempel Haparanda/Torneå som upplevs som en stad. Det sade Linda Frohm (M), Nordkalottrådets ordförande, när rådet diskuterade coronapademins påverkan på samarbetet på Nordkalotten vid rådets höstmöte nyligen.

I ett uttalande framhåller Nordkalottrådet att ländernas olika strategier skadat samarbetet på Nordkalotten. De nordiska länderna och EU behöver nu jobba för att säkerställa att framtida hanteringar av kriser inte får allvarliga konsekvenser för gränsregionerna.

Försämrat fri rörlighet

Uttalandet konstaterar att Coronapandemin kraftig har försämrat den fria rörligheten i Norden och EU. Det nära samarbetet mellan de nordiska länderna har påverkats mycket av pandemin. Det har fått stå tillbaka när nationella riktlinjer ändrat förutsättningarna.

-Nordkalottens regioner har långa landsgränser mellan varandra. Med få invånare på en vidsträckt yta och långt till marknaden, är befolkningen på Nordkalotten vana att röra sig över långa sträckor. Glesheten och behovet av ett kundunderlag gör att näringslivets kundkrets är oberoende av nationsgränserna. Det samma gäller för samhällsservicen som är ett utbyte över nationsgränsen, heter det i uttalandet.

Olika strategier

Under den senaste tiden har pandemin fått ny fart och smittningsspridningen har ökat i hela Norden.

-De nordiska ländernas olika strategier för att minska smittspridningen har inneburit att gränserna tidvis varit helt stängda Till exempel delades städerna Haparanda i Sverige och Torneå i Finland under en tid med kravallstaket. Nationella åtgärder och tidigare lagstiftningar gav olika förutsättningar för medborgarna, beroende på vilken sida av gränsen de bor, skriver Nordkalottrådet i sitt uttalande.

Nya gränshinder

Stängda gränser har skapat många nya gränshinder för dom som är beroende av rörlighet över gränserna.

Företagare och gränspendlare har upplevt oklarheter om anställningslandets eller bosättningslandets regler ska gälla. Hur långt sträcker sig arbetsplikten om ett land beslutar att stänga gränsen helt och därmed stänga ute pendlare från sina arbeten? Vad innebär det för arbetstagaren då det gäller arbetsplikten, lön och eventuell ersättning, om den anställde blir arbetslös på grund av en stängd gräns?

Det har varit frågor kring gällande skattehemvist och hur långt arbetsplikten sträcker sig då smittskyddsåtgärder gör det svårt att ta sig till jobbet i ett annat land. Enligt nordiska skatteavtalets grundregel så ska lön beskattas i det land där arbetet utförs. I och med att många nu har arbetat hemifrån, så finns det en stor oro över vad den förändrade skatteredovisningen kan innebära..

Ökad protektionism

Olika strategier i länderna på Nordkalotten kan också få andra negativa följder

-I Sverige bygger coronastrategin mycket på eget ansvar hos individen. I Finland och Norge har strategin mer varit inriktad på restriktioner och förbud för att hindra individen ifrån att sprida smittan.  Förtroendet för myndigheterna är höga i hela Norden. De olika coronaåtgärderna har gjort att befolkningarna har ställts mot varandra, med ökad protektionism och ökad nationalism som följd, skriver Nordkalottrådet i uttalandet.

Allvarliga konsekvenser

Detta kan få allvarliga konsekvenser för Nordkalottsamarbetet

-Pandemin kan få verkningar på den framtida rörliga gränsöverskridande arbetsmarknaden. Drabbade arbetsgivare ser en risk i att anställa medarbetare som pendlar över landsgränserna. Arbetstagare kan se risker med att arbeta i ett annat land. Det idag nära samarbetet med samordnad samhällsservice kan komma att omvärderas, befarar Nordkalottrådet

Jobba tillsammans

Nordkalottrådet kräver nu strategier och åtgärder för att liknande situationer inte ska uppstå vid nya framtida kriser.

-Nordkalottrådet anser att de nordiska länderna behöver jobba mer tillsammans för att säkerställa att hanteringen av framtida kriser inte får allvarliga konsekvenser i gränsregionerna. Det behövs att en grundläggande miniminivå av gränsöverskridande samarbete bibehållas även i kristider. Detta för att säkerställa gränsöverskridande offentliga tjänster, skriver Nordkalottrådet i sitt uttalande.

Minskad tillit

Utifrån detta framhåller Nordkalottrådet att de nordiska länderna och EU behöver jobba för att tilliten mellan länderna inte ska minska

-Nordkalottrådet ska undersöka hur regionerna arbetar för att utveckla regional resiliens. Ett fenomen som har aktualiserats i samband med pandemin och nationernas olika åtgärder, är minskad tillit till grannländerna och till nationella politiker. Pandemin har också gett anledning att överväga om det är vettigt/ändamålsenligt/tryggt att bygga upp en gränsöverskridande tjänsteförsörjning, framhåller Nordkalottrådet.