2021, Nyheter |
23.04.2021 |
Paula Mikkola |
Projektet startade som ett resultat av det finska ordförandeskapet i Nordiska rådet 2016, och stöds av Nordiska ministerrådet och Statistikcentralen, Finland. Det ger en ny syn på den gränsöverskridande rörligheten i Norden.
Statistik saknades
Projektet och rapporten tar upp problem och möjligheter för gränsöverskridande nordisk statistik.
-Det fanns inga exakta statistiska data om aktiviteter över gränserna som arbete och utbildning, sade Kaija Ruotsalainen.
Modeller för utbyte
Projektet har bland annat resulterat i modeller för utbyte av mikrodata och gränsöverskridande statistik.
-Det är främst inom områden som pendling, migration och utbildning, sade Kaija Ruotsalainen.
Projektet har också förbättrat dom nationella utbildningsregistrerna och visat på sysselsättningsbrist och arbetslöshet i varje land.
Utmaningar
Vilka utmaningar finns då inom dessa områden?
-Ett är att dom nordiska aktörerna vill ha kontinuerlig gränsöverskridande statistik. Och så finns det regler och andra legala hinder för att ta fram gemensam nordisk gränsöverskridande statistik. Speciellt mellan Danmark och Sverige och Norge och Sverige är det problem att ta fram gemensam statistik, sade Kaija Ruotsalainen.
Gränspendlare
Mycket av den gränsöverskridande statistiken handlar om gränspendlarna eller gränsgångarnas situation. Det är personer som bor i ett land och arbetar i ett annat land och därmed passerar gränsen varje dag. Dom har haft det särskilt svårt under coronapandemin när många gränser varit stängda.
-Vi räknar med att antalet gränspendlare i Norden minskat från cirka 50 000 till 45 000 nu som en direkt följd av pandemin. Många har också jobbat hemifrån, suttit i ett land och arbetat åt en arbetsgivare i ett annat land, sade Helge Naesheim vid Statistisk sentralbyrå i Norge.
Varför blir man då gränspendlare?
-Det kan handla om bättre möjligheter och högre lön i det andra landet. Det kan ge en kortare väg från hemmet till arbetsplatsen i grannlandet. Det kan också ge möjligheter att under intensiva perioder jobba mer och sedan ha många lediga dagar. Digital kommunikation gör det möjligt att arbeta hemifrån, sade Helge Naesheim.
Sverige flest gränspendlare
Bland dom nordiska länderna är det Sverige som har flest som jobbar i ett annat land.
-Många av dom är personer som bor i Skåne och jobbar i Köpenhamnsområdet. Motsvarande har Danmark fler som kommer dit och jobbar än danskar som gränspendlare till annat land, sade Helge Naesheim.
Minskat till Norge
Många svenskar gränspendlar också till Norge.
-Men här har det minskat från cirka 21 000 tidigare till cirka 14 000 nu. Det kan bero på att arbetslösheten ökat i Norge medan den minskat i Sverige, sade Helge Naesheim.
Trots det har Norge många fler som kommer dit och arbetar än norrmän som jobbar i ett annat land. Finland och Island har nästan lika många som gränspendlar till ett annat land som dom som kommer dit och arbetar.
Då det gäller gränspendlingen i Norden så arbetar dom flesta gränspendlare inom handel och transport, annan affärsverksamhet, konstruktionssektorn, hälsovård och socialt arbete. Det är minst gränspendling inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är fler män än kvinnor som gränspendlar och dom flesta gränspendlare är mellan 30 och 44 år.
Gränsutbildning
Då det gäller utbildning i ett annat land har Danmark mest utbildningsutbyte med Sverige och Norge och minst med Finland. Det är också populärt i Danmark att utbilda sig på Island.
-Bland dom i Norge som utbildar sig i annat nordiskt land ligger Sverige i topp och sedan Danmark. Lägst ligger Finland och Island, sade Anne Marie Holseter vid Statistisk sentralbyrå i Norge.
I Sverige ligger Finland i topp när det gäller utbildning i annat nordiskt land. Danmark och Norge kommer på samma nivå medan det är få svenskar som utbildar sig på Island. Islänningarna reser mest till Danmark när dom ska utbilda sig i ett annat nordiskt land.
Bättre kunskaper
Vad behövs då när det gäller statiskt utbyte mellan dom nordiska länderna om utbildning?
-Det behövs bättre kunskaper om utbildning och om dom som söker utbildning i ett annat nordiskt land. Data från utbildningssystemen måste bli bättre. Bättre data ger bättre statistik även om andra områden än utbildning, som arbetsmarknad och förtjänster, sade Anne Marie Holseter.