Nyheter |
30.09.2019 |
Paula Mikkola |
Lise Östby berättade om Vision Norden 2030.
-Den visionen ska stärka det nordiska samarbetet ytterligare. Visionen är att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Det handlar om att bygga upp ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden, sade hon.
Hållbart Norden
Då det gäller ett grönt Norden handlar det om att främja en grön omställning och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.
-Ett konkurrenskraftigt Norden handlar om att främja grön tillväxt baserad på kunskap, innovation, mobilitet och digital integrering, sade Lise Östby.
Beträffande ett socialt hållbart Norden innebär det att främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och ett stärkt kulturutbyte och välfärd.
Nytt samarbetsprogram
Nordiska ministerrådet håller på att ta fram ett nytt samarbetsprogram för gränskommittéerna.
-Regionalsektorn spelar en stor roll och programmet ska stärka samarbetet och gränskommittéernas roll, sade Lise Östby.
-Hur blir det då med finansieringen av gränskommittéernas arbete? undrade Lennart Holmlund, Kvarkenrådet.
-Jag kan inte lova mer pengar, men det blir inte mindre heller. Men jag råder gränskommittéerna att också få in pengar från annat håll, till exempel via strukturfonder och i olika projekt, sade Lise Östby.
Minska gränshinder
Hon tycker att arbetet med att minska gränshinder i Norden är mycket viktigt.
-Gränstjänsterna gör ett mycket viktigt arbete med att få bort gränshinder. Så har vi också Gränshinderrådet som ska hjälpa till att ta bort gränshinder bland annat dom som gränstjänsterna rapporterar om. Ansvariga i respektive land bör tänka på att inte skapa nya gränshinder då man beslutar om nya lagar och förordningar, sade Lise Östby.
-Man borde synka lagstiftningen med varandra i dom nordiska länderna så man inte skapar nya gränshinder, sade Lennart Holmlund.
Kritik mot regeringarna
Johan Lindblad, seniorrådgivare vid Nordiska rådet, medverkade vid Gränsregionalt Forum och han var kritisk mot hur respektive regering i dom nordiska länderna följer det samarbetsavtal man undertecknades i Helsingfors 1962.
-Det är Helsingforsavtalet som styr det nordiska samarbetet. Om jag får raljera lite, så följer inte dom nordiska regeringarna det man själv beslutat om och det är klandervärt. Det finns ett klimat av vänskap fritt från konflikter. Det råder nästan alltid konsensus eller enkla majoritetsbeslut i Nordiska rådet och man tar sällan strid i viktiga frågor, sade han.
Småstatsmentalitet
Johan Lindblad tyckte också att dom nordiska länderna har en småstatsmentalitet i olika internationella sammanhang.
-Det är feltänkt. Tillsammans är Norden starkt. Men agerar man en och en i till exempel EU så har man mindre möjligheter att få igenom det man vill, sade han.
Gemensamma planer
Han saknar också helhetstänk hos dom nordiska regeringarna.
-Regeringarna tycker om punktinsatser inom olika områden och saknar helhetstänk. Man borde tänka på hur man ska använda den nordiska geografin optimalt och då är ett starkare samarbete viktigt. Det gäller till exempel att utveckla en nordisk transportplan istället för egna nationella transportplaner. Det gäller att ha en gemensam nordisk handlingsplan för mobilitet över gränserna, sade Johan Lindblad.