Nyheter |
28.10.2022 |
Paula Mikkola |
Det var Tornedalsrådet som arrangerade det gränsregionala forumet. Ett 70-tal deltagare från hela Norden deltog, tio av de tretton nordiska gränskommittéerna var representerade på mötet.
Roland Kemppainen var nöjd med det stora intresset för mötet.
-Det har visat sig att det största gränshindret är brist på information. Nu vill jag ha action och att vi visar på detta möte att det går att göra något konkret, sade han.
Gränskommittéer
Paula Mikkola berättade om gränskommittéernas bakgrund och betydelse för gränsregionerna, om samarbete, intressebevakning och projektarbete.
Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är de nordiska regeringarnas vision att Norden år 2030 ska vara väldens mest hållbara och integrerade region.
Styrs från botten
Det finns tretton gränskommittéer runt om i Norden, varav Nordkalottrådet, Tornedalsrådet och Bothnian Arc verkar på Nordkalotten
-Gränskommittéernas arbete är en samverkan mellan enskilda kommuner och/eller regioner och det är ytterst dessa, vi själva som bestämmer vad vi ska göra och hur arbetet ska organiseras. Vi finns för att vi fyller en uppgift i regionerna. Det är ett samarbete som kan beskrivas som styrt från botten, sade Paula Mikkola.
EU-pengar gav mer samverkan
Gränskommittéernas position i det nordiska regionala utvecklingsarbetet har sin grund i lokala engagemang kring gränsen och mot gränshinder.
-Gränsregionerna har utgjort en betydande del i det nordiska samarbetet ända sedan 1960-talet. Jag har själv jobbat i 20 år inom Nordkalottrådet. Det lokala engagemanget är viktigt och hur det finansieras. Den största förändringen för många gränskommittéer var den växande tillgången till finansiering för gränsregionalt samarbete som kom genom EU:s territoriella samarbetsprogram på 1990-talet. Det mångfaldigade möjligheterna att driva olika typer av gränsregionala samverkansprojekt, sade Paula Mikkola.
Temaområden
Utvärderingen över vilka temaområden som gränskommittéerna arbetar med visar att alla arbetar med intressebevakning, tio gränskommittéer arbetar med regional gränsöverskridande utveckling som landsbygdsutveckling, hållbar utveckling, nätverk och allianser. Lika många arbetar med logistik och transporter och digitalisering. Elva kommittéer arbetar med näringslivssamarbete och näringslivsutveckling, som innovationer grön omställning, blå ekonomi, turism och life science. Fyra kommittéer arbetar med gränshinder och tre med arbetsmarknad.
-Då det gäller transporter och infrastruktur så är det inga problem norr-söder, utan alla arbetar med problem när man ska åka på tvären, sade Paula Mikkola.
Lokalt engagemang
Andra områden som gränskommittéerna arbetar med är utbildning, kompetensförsörjning, miljö och energi, kultur, folkhälsa och social hållbarhet.
-Gränskommittéernas position i det nordiska utvecklingsarbetet har sin grund i det lokala engagemanget kring gränsen och mot gränshinder. Gränskommittéerna tycker att intresset för deras arbete från de nordiska organisationernas sida har varit relativt svalt. Det har saknats mål och strategier för vad det nordiska samarbetet vill när det gäller det gränsregionala arbetet, sade Paula Mikkola.
Stärka integrationen
Det övergripande visionsmålet i den utvärderingsrapport som gjorts är att stärka integrationen mellan länderna i Norden. Det är kärnan i gränskommittéernas verksamhet. Varsamheten finansieras huvudsakligen av Nordiska ministerrådet.
-För Nordiska ministerrådet gäller det att förtydliga gränsregionernas roll för att nå visionsmålet om den mest integrerade regionen. Det är i gränsregionerna som ett integrerat Norden i praktiken utvecklas och uppnås, sade Paula Mikkola och avslutade med
-Vi ser fram emot en ökad dialog och ett gott samarbete med Nordiska ministerrådet även i fortsättningen.
Aktiviteter i gränsregioner
Mathias Lindström direktör i Kvarkenrådet EGTS, tycker att Nordiska rådets vision är ambitiös.
-Då är det viktigt att lyfta fram aktiviteterna i gränsregionerna. Det är där det nordiska samarbetet sker i praktiken. Det ger samarbetet en identitet som människorna ser. Det finns mycket att förbättra då det gäller hur vi ska arbeta tillsammans, sade han.
-Det finns mycket att göra då det gäller det digitala arbetet till exempel med ett gemensam nordisk bank-ID, sade Willy Örnebakk vid Grensetjensten Sverige-Finland-Norge.
Kent Lidman