2021, Nyheter 28.08.2021 Paula Mikkola
-Nätverksbyggande och skapa kontaktvägar mellan oss/våra uppdragsgivare och myndigheter i dom nordiska länderna. Det är några av våra viktigaste sätt att minska gränshindren och öka rörligheten över dom nordiska gränserna. Det säger Päivi Koivupalo vid Nordkalottens Gränstjänst i Torneå/Haparanda. I år firar Gränstjänsten 10 år med ett jubileumsseminarium i Helsingfors och Päivi Koivupalo har varit med från starten.

-Jag kommer så väl ihåg min första arbetsdag på kontoret i Torneå. Det var i november 2011, säger Päivi Koivupalo.

Nordkalottens Gränstjänst har kontor i Torneå/Haparanda, som huvudsakligen hjälper aktörer mellan Sverige och Finland, och i Skibotn, som huvudsakligen hjälper aktörer mellan Finland och Norge, men även mellan Sverige och Norge. Uppgiften är att förmedla information och ge vägledning åt privatpersoner, näringsliv och organisationer för att undvika och minska gränshinder.

Nordkalottrådet är huvudman för Nordkalottens Gränstjänst och verksamheten finansieras huvudsakligen av Nordiska ministerrådet. Man ingår också i ett nätverk av nordiska informationstjänster.

Nätverksskapade seminarier

Nordkalottens Gränstjänst har årligen arrangerat konferenser där myndigheter och andra får möta varandra och diskutera gränshindersfrågor. Det handlar bland andra om Försäkringskassorna, Skatteverken, pensionsmyndigheterna och arbetsförmedlingarna i dom tre länderna.

-Det är ett viktigt nätverksskapande. Vi har tvingats göra uppehåll nu under pandemin, men jubileumsseminariet är en väg tillbaka till det, säger Päivi Koivupalo.

Interregprojekt

Nordkalottens Gränstjänst har också deltagit i olika interregprojekt. Ett är projektet näringslivsvägledning som avslutades 2019 och syftade till att underlätta för näringslivet att arbeta över gränserna.

-Det gav oss många kontakter och erfarenheter som vi nu har stor nytta av för att göra det lättare för företag att verka över dom nordiska gränserna, säger Päivi Koivupalo.

Ett annat interregprojekt är det pågående ”Arbeta tillsammans” om att minska hinder och öka rörligheten över gränserna inom många sektorer. Bland annat ska projektet ta upp dom mentala gränshinder som finns mellan Sverige och Finland (se tidigare och kommande artiklar på denna sida).

Ta bort gränshinder

Nordkalottens Gränstjänst har också kontakter med Gränshinderrådet, som tillsatts av dom nordiska statsministrarna för att ta bort gränshinder, och gränshinderdatabasen dit man kan anmäla hinder som sedan kan tas upp av Gränshinderrådet och/eller på annan politisk nivå.

-Ett gränshinder som vi arbetat mycket med och lyckats lösa är personnummer/samordningsnummer mellan dom nordiska länderna. Tidigare var det så att om en finländare ägde ett fritidshus till exempel i Sverige så kunde man inte teckna några avtal som el-, tele-, eller annat för att man inte hade ett svenskt personnummer. Vi var först med att ta upp detta och nu har det till slut lösts sig med att man får ett samordningsnummer i det andra landet, berättar Päivi Koivupalo.

Lösta gränshinder

Andra gränshinder som Nordkalottens Gränstjänst tagit upp och medverkat till att lösa är:

*Mobil livsmedelslokal som första ankomstplats i Finland. Det innebar att en mobil livsmedelslokal, som till exempel en kylbil, inte fick vara första livsmedelslokal i Finland.

*Vuxenutbildningsstöd.  En gränsarbetare som bodde i Finland och hade arbetat i Sverige kunde inte få vuxenutbildningsstöd.

*Det var inte möjligt att få bidrag till resor för att göra anställningsintervjuer över gränserna.

Pandemiproblem

Liksom för många andra har pandemin ställt till stora problem för rörligheten över gränserna. Det har också gjort att allt fler vänt sig till Nordkalottens Gränstjänst för att få råd och hjälp.

-Dom åtta första månaderna 2019, alltså innan pandemin, hade vi 411 ärenden. Motsvarande period 2020 hade vi 2215 ärenden och i år har det ökat till 2676 ärenden. Nästan alla ärenden gäller gränsstängningarna på grund av pandemin, och hur det på olika sätt påverkat rörligheten över gränserna, säger Päivi Koivupalo.

Permanent finansiering

Inför framtiden är det en fråga som Päivi Koivupalo tycker är viktigast.

-Det är att hitta en långsiktig och permanent finansiering av Gränstjänstens verksamhet. Vi måste kunna känna trygghet i att verksamheten permanentas, säger hon.

Det är också en av Nordkalottrådets prioriterade frågor under det nuvarande finska ordförandeskapet.

Jubileumsseminarium

Det är alltså den 10 november som Nordkalottens Gränstjänst arrangerar sitt jubileumsseminarium i Helsingfors.

-Vi har valt Helsingfors bland annat med anledning av det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och november för att det var i november 2011 som Nordkalottens Gränstjänst startade sin verksamhet, säger Päivi Koivupalo.

Programmet på jubileumsseminariet innehåller punkter som gränshinderarbetets framtid, mentala gränshinder och framtiden för informationstjänsterna. Bland dom deltagare som hittills tackat ja att delta är Tomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete, Sven-Eric Bucht, tidigare svensk landsbygdsminister och nu ledamot i Gränshinderrådet, Linda Frohm, regionråd i Norrbotten och tidigare ordförande i Nordkalottrådet, Mika Riipi, ordförande i Nordkalottrådet, Kimmo Sasi, ordförande i Gränshinderrådet, Johan Strang, biträdande professor vid Helsingfors universitet, Anna Palmehag, analytiker vid Öresundsinstitutet, Dag Stangnes, norsk ambassadör i Finland, och Nicola Clase, svensk ambassadör i Finland. Många fler är tillfrågade och kan komma att tacka ja till att medverka.