Nyheter |
20.12.2022 |
Kent Lidman |
Willy Örnebakk berättade att Gränstjänsten nu också satsat på att utveckla ett nytt hjälpmedel för de som söker svar på frågor om gränshinder.
-Det är en sida på nätet (dittgransproblem.com) som du själv kan gå in, rapportera och söka svar på ditt gränshinder. Vi har haft väldigt många besökare på den sidan, sade han.
Många kundkontakter
Efter en mycket stark uppgång då det gäller kundkontakter för Gränstjänsten under de två coronapandemiåren är antalet kundkontakter nu ungefär i nivå var det var innan pandemin.
2019 var antalet kundkontakter 3623 och de viktigaste frågorna handlade om pension, beskattning och försäkring.
2020 var antalet kundkontakter 8330. 80 procent handlade då om corona och resten om beskattning och försäkringar.
2021 var antalet kundkontakter 6946 och även då handlade 80 procent om coronapandemin.
Fram tills november i år 2022 är antalet kundkontakter 3046 i Norge, och de flesta frågorna handlar om att starta företag, pensioner och beskattning.
Då det gäller Gränstjänstens facebook-konto hade det tidigare närmare 1300 följare med en räckvidd på 96 000 personer. Bara under det senaste året har räckvidden nästan fördubblats till 157 000 personer.
Moms i Norge
Gränstjänsten har många utmaningar att lösa.
-Ett stort problem är fortfarande momsen i Norge. Då till exempel en hantverkare från Finland ska på en mässa i Norge måste hen deponera moms för sina produkter innan man får komma in i Norge. Sedan kan det ta lång tid innan man får tillbaka de deponerade pengarna efter att man återvänt till Finland, sade Willy Örnebakk.
Andra utmaningar är att det saknas en gemensam e-legitimation i Norden, bristen på arbetskraft, tre länders byråkrati, att det saknas statistik över antalet pendlare, och problem med att sprida information om Gränstjänstens verksamhet.
Gränstjänsten har också under året utvecklat en pop-up-service där personalen åker till olika platser i Sverige, Norge och Finland och upprättar tillfällig servicepunkt.
Finansiering
En stor fråga som vi berättat om flera gånger på denna sida är att det saknas en långsiktig finansiering av Gränstjänstens verksamhet.
-Det pågar bland annat en dialog med det norska Stortinget om finansieringen. Vi tycker att vi ska behandlas lika som Grensetjänsten Norge-Sverige som får statliga pengar. Men departementet i Norge menar att det bidraget bygger på ett avtal med Sverige. Då det gäller vår Gränstjänst saknas ett sådant avtal, berättade Willy Örnebakk.
Söker personal utomlands
Carolien Vandersmissen, vid NAV och Eures i Norge, arbetar också deltid i Gränstjänsten. Hon framhåller att många av företagen i Norge är intresserade att söka personal från andra länder.
-Det är upp till 35 procent av de norska företagen som gör det. Och det har ökat mycket under senaste åren, mest i Troms och Finnmark men även i Nordland, sade hon.
Carolien Vandersmissen berättade att Eures också arrangerar digitala jobbmässor som Gränstjänsten deltar i.
-När det gäller rekrytering utomlands tittar företagen först på grannlandet. Här har Gränstjänsten en viktig funktion. Det är också viktigt med Arctic Five, universitetens samarbete över gränserna, och Utbildning Nord som även försökt lösa frågan om validering av en utbildning i de andra länderna, sade Carolien Vandersmissen.
Finland bör betala
Finland har stor nytta av Gränstjänsten men betalar inte till verksamheten.
-I stället har vi haft fyra finska ministrar på besök. Då det gäller finansiering så kastar man den frågan mellan olika departement. Vi kan inte driva verksamhet utan pengar, och vi måste bearbeta även Finland så man betalar, sade Paula Mikkola, Nordkalottrådets generalsekreterare.
Kent Lidman