Nyheter 29.11.2020 Paula Mikkola
-Det blir nya och hårdare krav på oss för mer praktiskt inriktade och större projekt. Det sade Paula Mikkola,Nordkalottrådets generalsekreterare, när hon presenterar Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för regional utveckling, vid Nordkalottrådets höstmöte.

På grund av den rådande corona-pandemin hölls mötet även denna gång digital med uppkopplade ledamöter från hela Nordkalotten.

 

Program 2021-2024

Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för regional utveckling och planläggning, med underrubriken ” ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden” för åren 2021-2024  ligger till grund för mycket av Nordkalottrådets arbete. Det är utgångspunkten för det handlingsprogram för dom kommande fyra åren som rådet beslutade om på mötet (se senare artikel).

Grönt och hållbart

Utgångspunkten för samarbetsprogrammet är dom nordiska statsministrarnas deklaration från i fjol att Norden ska vara världens mest bärkraftiga och integrerade region år 2030.

För att uppnå detta vill Nordiska ministerrådet satsa på tre strategiska prioriteringar.

*Ett grönare Norden.

*Ett konkurrenskraftigt Norden

*Ett socialt hållbart Norden.

Grönare Norden

Då det gäller ett ”grönare Norden” vill Nordiska ministerrådet bland annat stärka forskning och utveckling som främjar ett koldioxidneutralt samhälle som anpassas till klimatförändringen, säkerställa biologisk mångfald, främja cirkulär och biobaserad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, och bidra till en positiv utveckling av det internationella miljö-, och klimatsamarbetet.

Konkurrenskraftigt Norden

Inom temaområdet ”ett konkurrenskraftigt Norden” vill Nordiska ministerrådet stödja kunskap och innovation som gör det lättare för företag att utnyttja sina utvecklingsmöjligheter för en grön och digital omställning, att utveckla väl fungerande arbetsmarknader utifrån en grön och digital omställning samt dra nytta av digitalisering och utbildning för att föra dom nordiska länderna närmare varandra.

Socialt hållbart

Beträffande ”ett socialt hållbart Norden” vill Nordiska ministerrådet bidra till en god, jämställd och trygg hälsa och välfärd för alla, arbeta för att få med alla nordiska medborgare i den gröna omställningen och digitaliseringen, ge det nordiska civilsamhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet samt upprätthålla tilliten och sammanhållningen i Norden med gemensamma värderingar och nordisk gemenskap med fokus på kultur, demokrati, jämställdhet, inkludering, icke- diskriminering och yttrandefrihet.

Bärkraftiga lösningar

Utifrån detta vill Nordiska ministerrådet i det regionalpolitiska samarbetsprogrammet bygga kunskap för en nationell, regional och lokalpolitisk utveckling och planläggning. Det ska skapa bärkraftiga lösningar som kan inspirera även utanför Norden. Regionalsektorn ska också jobba med fem konkreta mål utifrån det övergripande programmet.

Tre temagrupper

Som vi berättat i tidigare artiklar skapar man i samarbetsprogrammet tre temagrupper: En grön och inkluderande stads(by)utveckling, en grön och inkluderande landsbygdsutveckling samt gröna innovativa och resilienta regioner.

-Temagrupperna ska bidra till kunskap och lösningsförslag som bygger tillit i Norden och som kan bygga upp en större motståndskraft mot framtida kriser. Det arbete som temagrupperna gör ska vara relevant och resultaten ska kunna omsättas i praktiken, sade Paula Mikkola.

Landsbygdsutveckling

Nordkalottrådet är med i temagruppen landsbygdsutveckling. Den tar bland annat upp frågor som att hantera ett vildare och varmare klimat i lokalsamhällen och på landsbygden, lokala och regionala myndigheters roll som pådrivare i ett grönt skifte, det offentligas bidrag till starka och integrerade och livskraftiga lokalsamhällen på landsbygden, att skapa värden där folk bor och att stärka företag och lokalsamhällen

-Det handlar också om att försäkra ett lokalt handlingsutrymme för ett mer bärkraftigt utnyttjande av naturresurserna, och en natur-, och kulturbaserad turism, samt att mer av värdeskapandet går till lokalsamhällena, sade Paula Mikkola.

Hårdare projektstyrning

Kravet i det regionalpolitiska programmet är att Nordkalottrådet ska genomföra egna projekt och att 75 procent av projektmedlen ska användas till detta. Insatserna ska samordnas med Nordkalottrådets handlingsprogram (se senare artikel)

-Det innebär en hårdare styrning av Nordiska ministerrådet och krav på mer praktiskt inriktade och större projekt. Ett större krav på resultatförmedling och spridning av resultaten.  Samtidigt blir det mindre utrymme för att satsa på till exempel kulturverksamhet och erfarenhetsutbyte som vi gjort hittills, sade Paula Mikkola.

Nordkalottrådet och andra gränskommittéer ska teckna ett fyrårigt ramkontrakt med Nordiska ministerrådet.