2018, Nyheter 06.09.2018 Paula Mikkola
Vilka möjligheter ger det nordiska gränssamarbetet och hur ska man ta bort hindren? Det var temat för en diskussion vid gränstjänstkonferensen på Hanaholmen. -Gränshinderrådet arbetar nu mer systematiskt och strukturerat och har ökat antalet gränshinder som ska lösas varje år. Det sade Eva Tarselius-Hallgren, från svenska utrikesdepartementet och ledamot i Gränshinderrådet.

Harri Posti, årets företagare i finska Lappland och chef för företaget HV-maarakennus Oy, menade att det finna flera stora utmaningar när det gäller att jobba som företagare över gränserna mellan Finland och Sverige.

-Det första är språkproblemet. En finsk företagare måste kunna, eller ha hjälp av någon som kan svenska. En annan fråga är att fackens roll. Dom har mycket större makt i Sverige än i Finland. En ytterligare fråga är kulturella skillnader på arbetsmarknaden och att man i Sverige i regel har bättre planering än i Finland. Miljökraven är också hårdare i Sverige än i Finland, sade Harri Posti.

Näringslivet prioriterat

Som vi berättat tidigare är rådgivning till näringslivet nu ett prioriterat område för Nordkalottrådet och Nordkalottrådets gränstjänst då det gäller gränshinder. Även Gränshinderrådet lyfter nu fram näringslivsfrågorna.

-Det kan vara en lång process att få bort ett gränshinder om lagar ska ändras. En annan gång kan det röra sig om en informationsmiss och då går det mycket snabbare, sade Eva Tarselius-Hallgren.

-Ett av Nordkalottrådets viktigaste uppgifter är att minska gränshindren och få mer resurser till det arbetet, sade Remi Strand, ordförande i Nordkalottrådet

 

Olika dimensioner

Han framhöll att det rör sig om olika dimensioner när det gäller att få bort gränshinder.

-Den personliga dimensionen, som i Finnmark, där gränsen alltid är närvarande och många har släktband över gränserna. Så har vi den byråkratiska dimensionen som tar längre tid att lösa. Vi måste jobba mer offensivt mot politikerna, sade han.

Förebyggande lagstiftning

Pyry Niemi, ledamot i Nordiska rådet, menar att man har bra koll på gränshindren.

-Det handlar mycket om ett förebyggande arbete. Då ett land ska stifta en ny lag så borde man ha koll på att den inte gör att ett nytt gränshinder uppstår. Det finns redan inom EU, men behövs också i den nationella lagstiftningen. Det är inte alltid att politikerna och dom som skriver underlagen till lagarna har samma synsätt, sade han.

 Var finns proppen?

Var finns då proppen i detta arbete? Hos politikerna eller hos tjänstemännen på departementen? Undrade debattledaren Lars-Erik Häggman.

-Helt uppenbart är det politikerna som har ansvaret och vi har inte lyckats tillräckligt bra att lyfta fram dom politiska möjligheterna då det gäller gränshindren, sade Remi Strand.

-Politikerna ska ge instruktioner och ansvara för att nya lagar inte ger nya gränshinder. Politikerna behöver vara lite tuffare, sade Johan Schalin vid finska utrikesministeriet.

Konflikt med grundlagar

– Gränshinder har så olika karaktärer. Tjänstemännen vill säkert lösa dom. Men problemen kan vara arbetsbördan, eller att en ny lag kan komma i konflikt med grundlagarna, sade Kimmo Sasi, Gränshinderrådet.

-Jag tycker att tjänstemännen oftare ska lyssna på och ha kontakter med dom som är experter på gränshinder, sade Pyri Niemi.

-Jag tycker att tjänstemännen ska tvingas ta kontakt med andra nordiska länder när dom arbetar med nya lagar så att inte ett nytt gränshinder uppstår, sade Johan Schalin.

EU i obalans

Pyri Niemi menade att Brexit ger dom nordiska länderna en ökad möjlighet till en större påverkan.

-EU är i obalans. Om dom nordiska länderna samarbetar så kan vårt inflytande öka. Den fria rörligheten är ett fundament i det nordiska samarbetet. Man borde få det att fungera i EU också, sade han.