Nyheter 23.06.2021 Paula Mikkola
-Den fria rörligheten mellan regionerna och länderna är en förutsättning att för täcka kompetensbehovet på Nordkalotten. Regionernas egna innevånare inte räcker till för att tillfredsställa det framtida arbetskraftsbehovet. Det är också viktigt att vi kan jobba mer gränsöverskridande med logistik och för att klara energiomvandlingen och försörjningen till dom nya industriinvesteringarna. Det sade Mika Riipi, ny ordförande i Nordkalottrådet, när han medverkade vid Tornedalrådets seminarium Arena Tornedalen.

Temat för diskussionen var Tornedalsrådets förslag att Tornedalen ska vara ett pilotområde och bilda en hälsosäker zon vid gränsen. Tornedalsrådet vill ha ett gränspass mellan länderna, och att Tornedalen ska vara ett arbetsmarknadsområde för att säkerställa tillgången av arbetskraft för gränskommunernas små och medelstora företag och för dom stora investeringar som är på gång i regionerna.

-Vår vision är att Tornedalen ska vara Europas mest integrerade område, sade Tuula Ajanki, Tornedalsrådets verkställande direktör.

Lyssna på gränsregionerna

Mika Riipi framhöll att det har blivit allt tydligare att beslutsfattarna i huvudstäderna inte inser vilka konsekvenser som restriktionerna under coronapandemin haft för vardagslivet och näringslivet i gränsregionerna.

-Mitt förslag är att man i framtiden ska lyssna mer på dom regioner som drabbas av restriktionerna.  Samarbetsorganisationerna vid gränserna bör vara mer delaktiga i beslut som rör dom och vi ska nu arbeta mer tillsammans för att få mandat att föreslå rekommendationer om eventuella regionala restriktioner, sade han.

Stärka samarbetet

Björn Inge Mo, fylkesråd i Troms och Finnmark betonade vikten av att lära för framtiden av coronapandemin.

-Vi måste stärka samarbetet över gränserna i till exempel Tornedalen. Vi måste samarbeta mer då det gäller till exempel kultur och idrottsutbyte. Och det är viktigt med en gemensam arbetsmarknad, sade han.

Starka tillsammans

Sven-Erik Bucht, svensk representant i Gränshinderrådet, framhöll att tillsammans är vi starka.

-Tillsammans har Norden 27 miljoner innevånare och är världens tionde största ekonomi. Tillsammans har vi den kompetens vi behöver om vi har en gemensam arbetsmarknad. Det är investeringar på gång på över 1000 miljarder kronor i norra Sverige. Vi har inte själva den kompetens vi behöver i Norrbotten, men med en gemensam arbetsmarknad har vi den kompetensen även i finska Lappland och Nordnorge, sade han.

Brist på samordning

Timo Rautajoki, VD vid Lapplands handelskammare, tyckte bristen på samordning var ett stort problem under coronapandemin.

-Det behövs en gemensam handlingsplan för framtida kriser som vi nu fått löfte om. Gränshandeln har haft stora svårigheter under pandemin. Det måste också finnas en plan då det gäller kompetensutbytet på Nordkalotten, sade han.

Utbildningspengar

Eero Ylitalo, Tornedalsrådets styrelseordförande, framhöll vikten av att unga på Nordkalotten ska kunna utbilda sig vid Utbildning Nord i Övertorneå.

-Då Utbildning Nord startade i början av 1970-talet kunde man få statsbidrag över gränserna. Nu 2021 går inte det och det är ett hinder i samarbetet. Ett annat hinder är språkfrågan. Om man till exempel ska söka interregpengar till ett projekt är blanketterna på engelska. Det kan avskräcka många och vi behöver ansökningsblanketter på svenska/norska och finska, sade han.

Gränsstatistik

Sven Tornberg (c), kommunalråd i Haparanda tog upp frågan om gränsstatistik.

-Det finns ingen aktuell statistik om utbytet mellan dom nordiska länderna. Då det gäller till exempel hur många som pendlar mellan Sverige och Finland är den senaste statistiken från 2006, sade han.

-Vi behöver gränsstatistik inom många områden, till exempel pendlingen. Den har ju ökat under senare år, men vi vet inte hur mycket, som nu får vi ofta gissa. Det borde inte vara så svårt att få fram sådan statistik, sade Päivi Koivupalo, Nordkalottens Gränstjänst.

Kompetensbrist

Mika Riipi berättade att Nordkalottrådets verksamhetsplan framhåller betydelsen av ett gemensamt arbetsmarknadsområde på Nordkalotten, bland annat för att lösa kompetensbristen.

-Respektive regioner satsar eller har redan satsat själva på den regionala attraktiviteten för att locka nya inflyttare till området. Det finns säkert mycket som Nordkalottens regioner kan göra tillsammans inom detta område och lära av varandra. Vi måste också ha en högre ambitionsnivå i samarbetet och med hjälp av det lyckas hämta mer resurser till gränsöverskridande samverkan i norr, sade han.

Nordkalottens Gränstjänst

Nordkalottrådet arbetar också för att förstärka verksamheten vid Nordkalottens Gränstjänst.

-De erfarenheter som Gränstjänsten och gränskommunerna haft under pandemin har visat att det kan finnas behov och möjligheter att vidareutveckla gränstjänsten till ett gränssamarbetscentrum för Nordkalotten. Förutom gränshinderfrågor skulle centrumet ha ansvar för att genomföra insatser när det gäller andra gemensamma utmaningar, sade Mika Riipi.

-Vi firar tio år i år och vi är alldeles för få för att lösa alla dom frågor vi ställs inför. Nu är vi tre personer. Vi kämpar för att få det att gå ihop och vi skulle behöva mer nationella och regionala medel till verksamheten, sade Päivi Koivupalo.

Akutsjukvård

Roland Kemppainen efterlyser en handlingsplan för Nordkalotten även när det gäller akutsjukvården.

-Vi har haft ett bra samarbete inom detta tidigare och det finns ett stort behov. Det har inte fungerat under pandemin, sade han.

Nyhetsbevakning

Eero Ylitalo, efterlyste en bättre nyhetsbevakning av Nordkalotten.

-Nu får vi nyheterna nationellt och vi vet knappt vad som händer på andra sidan gränsen.  Om vi nu får mer resurser efter coronapandemin borde vi använda en del av det till att bygga upp en gränsöverskridande mediabevakning, sade han.