2021, Nyheter 01.04.2021 Paula Mikkola
-Vi måste ta fram en gemensam nordisk strategi för hur vi ska lösa såna här kriser. Dom gränsstängningar vi haft under coronapandemin är ett totalt misslyckande och sätter spår i det nordiska samarbetet för mycket lång tid framöver. Det säger Sven-Eric Bucht(S), den svenska ledamoten i Gränshinderrådet.

Sven-Eric Bucht(S) har arbetat med gränshinderfrågor och nordiskt samarbete under hela sitt liv.

-Som ung var vårt hem en samlingspunkt för nordiskt samarbete, säger han.

Årets svensk

Från 2003 till 2010 var Sven-Eric Bucht kommunalråd i Haparanda och den som påverkade IKEA-grundaren Ingvar Kamprad att lägga ett varuhus i Haparanda. 2007 utsågs han till ”Årets svensk” av nyhetstidskriften Fokus. Efter tiden som kommunalråd var han riksdagsledamot från 2010 och landsbygdsminister 2014-2019.

Nationalistiska känslor

 Dom nordiska regeringarna har deklarerat att Norden år 2030 ska vara ”världens mest hållbara och integrerade region”.

-Dom stängda nordiska gränserna under pandemin är långt i från det. Det har istället skapat nationalistiska känslor som vi inte haft på många decennier i Norden, säger Sven-Eric Bucht.

Digitala möten

Det var i april i fjol som Sven-Eric Bucht fick uppdraget som svensk ledamot i Gränshinderrådet.

-Det kom mitt under den första vågen av pandemin som skapade otroligt många nya gränshinder. Det har också gjort att vi inte kunnat ha några fysiska möten sedan jag kom med, alla våra möten är digitala just nu, säger han.

Bildades 2014

Gränshinderrådet bildades 2014 som en efterföljare till Nordiskt gränshinderforum som verkat från 2007.

Det är ett politiskt tillsatt organ som på uppdrag av dom nordiska regeringarna arbetar för att främja den fria rörligheten och minska gränshinder mellan dom nordiska länderna för företag och privatpersoner. Rådet ska bryta ner existerande gränshinder, förebygga så att inte nya gränshinder uppstår samt öka och effektivisera informationsinsatserna.

Lösa 8-12 gränshinder

Ordförandeskapet växlar mellan länderna och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Vid rådets vårmöte i år valdes Kimmo Sasi från Finland till ordförande. Han är tidigare minister och riksdagsledamot för Samlingspartiet. I rådet sitter åtta nationella ledamöter från dom fem nordiska länderna, samt från Åland, Färöarna, Grönland. Gränshinderrådet har sitt huvudkontor i Köpenhamn.

Uppdraget är bland annat att dom nationella medlemmarna årligen ska bidra med att klara av 8-12 gränshinder. Man ska även lösa gränshinder med störst inverkan på den nordiska rörligheten.

Nordkalottens Gränstjänst

Nordkalottens Gränstjänst i Haparanda/Torneå och Skibotn, är en av dom nordiska gränstjänster som för olika gränshinder vidare till Gränshinderrådet.

Dom gränshinder som Gränshinderrådet tar upp för man vidare bland annat till regeringarna och dom nationella nordiska parlamenten för att hitta en lösning.

Chock vid gränserna

Coronapandemins påverkan på rörligheten över dom nordiska gränserna var en viktig fråga vid Gränshinderrådets vårmöte.

-Gränsstängningarna kom sim en chock för folk i gränstrakterna som i decennier rört sig fritt mellan länderna. Politikerna måste komma med en försäkran att dom nordiska länderna hanterar nästa kris bättre. Folk ska inte behöva vara rädda för att ta ett jobb eller flytta till ett annat nordiskt land, sade Kimmo Sasi vid mötet.

Problem lösta

Många av dom gränshinder som togs upp vid mötet hade också med coronapandemin att göra. När restriktionerna mellan dom nordiska länderna infördes förra våren, lade Gränshinderrådet om sitt arbete och började tillsammans med dom nordiska gränsregionala informationstjänsterna samla in uppgifter om dom problem som restriktionerna orsakade. På det sättet hittade man snabba lösningar på vissa av problemen, till exempel vilket lands socialförsäkringssystem som en gränspendlare ska tillhöra om man jobbar hemifrån.

Ett annat problem som nu också blivit löst är att svenska och finska dagpendlare ska kunna ta sig till sina arbeten i Norge. Gränshinderrådet har konstaterat 70 gränshinder som hör samman med coronapandemin och har hittills löst över 30 av dom.

Hinder att lösa

Förutom corona-relaterade gränshinder tog Gränshinderrådet också upp andra långsiktiga gränshinder. Varje lands delegat ska föra fram ett antal gränshinder som man tycker är viktiga att lösa under åren.

Rådet tar också upp olika temaområden. I år är det erkännande av yrkeskvalifikationer, olika byggbestämmelser, digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över dom nordiska gränserna, geoblockering, gränsregional statistik och transportsamarbete över gränserna.

Sven-Eric Bucht vill inte prioritera olika hinder eller teman.

-Jag tycker att detta med gränsregional statistik är ändå mycket viktig. Vi måste veta om förhållandena för att kunna fatta rätta beslut, sade han.

Prioriteringar

Då det gäller konkreta gränshinder tog Sven-Eric Bucht bland annat upp följande hinder:

* samordningsnummer för utländska fritidshusägare i Sverige,

* rätt till tjänstledighet vid offentliga uppdrag i ett annat nordiskt land,

* ersättningar för patientresor mellan Norge och Finland/Sverige,

* problem att få närståendesjukpenning om inte både den sjuke och vårdaren är försäkrade i samma land,

* skillnad i när uttag av svensk föräldrapenning måste göras för att rätten till det inte ska gå förlorad,

* bortfall av föräldrapenning vid tidsbegränsat arbete,

* värdetransporter över gränserna.

-Jag vill inte prioritera bland dessa gränshinder. Alla är viktiga på sitt sätt, sade Sven-Eric Bucht.

Vid Gränshinderrådets mars-möte valde Sverige att prioritera 11 gränshinder, Finland 13, Danmark 9, Norge 4, Island 4, Åland 3, Grönland 3 och Färöarna 3. Du kan läsa mer om detta på: www.norden.org/granshinderradet