2021, Nyheter 25.12.2021 Paula Mikkola
En långsiktig säker finansiering av Nordkalottens Gränstjänst och ett namnbyte som bättre visar att Gränstjänsten är en nordisk och en nationell angelägenhet. Det föreslog Iiris Mäntyranta, Interreg-samordnare vid Norrbottens länsstyrelse i Luleå, och tidigare ledamot i styrgruppen för Nordkalottens Gränstjänst, när hon medverkade vid Gränstjänstens 10-årsjubileum i Helsingfors.

Iiris Mäntyranta framhöll att verksamheten vid Nordkalottens Gränstjänst under alla sina 10 år fått kämpa med knappa finansiella resurser och tidsbegränsade projektlösningar för personalen.

-Det är en ohållbar ekvation som borde kunna rättas till. De här tio åren har bevisat att det finns ett behov av en samlad resurs som tar sig an gränsfrågorna och som hanterar uppkomna gränshinder och lyfter dessa till den nationella och nordiska nivån, sade hon.

Långsiktig finansiering

Iiris Mäntyranta menar att den enorma expansion som vi nu står in för med den gröna omställningen och stora satsningar i till exempel norra Sverige, kommer att kräva arbetskraft och entreprenörer som ser nya marknader i grannländerna. Redan nu sker dom flesta förfrågningarna från näringslivet från Österbotten.

-Jag uppmanar regeringarna i både Sverige och Finland att tillsätta riktade medel till denna verksamhet. Jag anser dessutom att det finns en skyldighet för er, både på den nationella och regionala nivån, att garantera att det finns en fungerande verksamhet som arbetar med att underlätta arbete och företagande över gränserna. Det behövs en långsiktig finansiering för Gränstjänst-verksamheten inom en snar framtid, sade Iiris Mäntyranta.

Namnbyte

Iiris Mäntyranta tycker också att Nordkalottens Gränstjänst ska byta namn.

-Stryk namnet Nordkalotten i ert varumärke och kalla er i fortsättningen för Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge. Vi vet att ni agerar inte bara på Nordkalotten utan att ni arbetar nationellt, och då kan en så enkel sak som ett namnbyte vara både symboliskt och strategiskt, sade hon.

Utredning 2009

Iiris Mäntyranta berättade att det svenska utrikesdepartementet 2009 gav dåvarande Grensetjänsten Morokulien, idag Grensetjänsten Sverige-Norge, i uppdrag att utreda förutsättningarna att organisera ett gränshinderarbete på Nordkalotten.

-Utredningen konstaterade att gränshinder och liknande frågor ofta rör enskilda staters lagstiftning och bestämmelser. Man föreslog att det praktiska arbetet skulle omfatta centrala gränshinderaktörer och man skulle bilda en styrgrupp som fick ansvaret att organisera arbetet, säger Iiris Mäntyranta.

Nordkalottrådet ansvarig

Efter samråd med dom andra gränskommittéerna på Nordkalotten, Tornedalsrådet och Bothian Arc, tog Nordkalottrådet på sig ansvaret för gränshinderarbete på Nordkalotten.

Våren 2011 undertecknade Nordkalottrådet ett avtal med Nordiska ministerrådet om en informationstjänst Nordkalotten för åren 2011-2013. I november 2011 öppnade det första kontoret i stadshuset i Torneå och Päivi Koivupalo anställdes om koordinator. Då hade Nordkalottrådet ett avtal med Torneå stad. Kontoret invigdes i mars 2012.

Samtidigt arbetade Nordkalottrådet med att få ett avtal med Storfjords kommun om att öppna ett kontor i Skibotn. Även Troms fylkeskommun var beredd att gå med en delfinansiering till verksamheten. Kontoret öppnade hösten 2012 och Riitta Leinonen blev koordinator.

Etablera nätverk

Under dom första åren för Nordkalottens Gränstjänst handlade det mest om att etablera nätverk med regionala och nationella aktörer i all tre länder, samt att informera att verksamheten finns och arrangera informationstillfällen.

Därefter har efterfrågan ökat konstant både från privatpersoner näringslivet.

De vanligaste förfrågningarna handlar om arbetsmarknad, socialförsäkring, skatter och pensioner.

I Skibotn tillkommer också frågor om tullavgifter till Norge, som inte är med i EU, och tullavgifter för samiska hantverksföretagare.

Coronapandemin

Under våren 2020 drabbades världen, och även Nordkalotten av coronapandemin, och Finland stängde sina gränser. Då ökade kundkontakterna för Nordkalottens Gränstjänst med 400 procent över en natt.

-Förfrågningarna fullkomligt exploderade då Finland stängde sina gränser. Människorna som levde vid gränsen fick plötsligt finna sig i en ny verklighet. Man kunde inte ta sig till jobbet i grannlandet eller träffa sina familjemedlemmar som man hade gjort i alla tider. Efterfrågan på Gränstjänstens service och information möttes på ett mycket positivt sätt. Fler fick upp ögonen för den fina verksamheten. Men det blev naturligtvis också en stor utmaning. Jag har respekt för olika ländernas egna lagar och bestämmelser, men som infödd tornedaling får jag ibland känslan av att beslutsfattarna i huvudstäderna inte riktigt har koll på vardagslivet i en gränsregion, konstaterade Iiris Mäntyranta.

Kent Lidman