Nyheter |
22.04.2024 |
Kent Lidman |
Nancy Porsanger Anti, är statssekreterare vid det norska kommundepartementet.
-Vi har fokus på Nord-områderna och Barentssamarbetet har nu fått ett helt annat fokus, sade hon.
-Vi fortsätter Barentssamarbete med Sverige, Norge och Finland, utan Ryssland. Det behövs mer samarbete i norr, inte mindre, sade Marja Joenusva, Barentsambassadör för Finland.
Rysk påverkan
Andreas Osthagen, seniorforskare vid Fridtjof Nansens institut, ser hur Ryssland försöker påverka de nordiska länderna.
-Jag har en lite mer pessimistisk syn på situationen i Finland längs den ryska gränsen. Jag ser hur Ryssland försöker påverka Norden bland annat genom cyberattacker. Det finns också en tydlig rysk påverkan på Svalbard, sade han.
Lång gräns
Norge har en drygt 200 kilometer lång gräns mot Ryssland.
-Om det blir en eskalering så har vi nära till ryska kärnvapen, sade Andreas Osthagen.
-Allting kan hända snabbt och vi måste vara förbeddeda på andra hot än militära från Ryssland, sade Ilkka Liikanen, forskningsdirektör vid Karelska institutet.
-Det ser lite ut som under 1950-talets kalla krig när det gäller rysk påverkan, sade Eivind Vad Petersson, statssekreterare MFA Norge.
Ryssar i Karelen
Karelen i sydöstra Finland har länge haft mycket relationer med Ryssland, som nu tvärt avbrutits efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina.
Matias Hilden är borgmästare i Imatra som ligger nära den ryska gränsen.
-Vi har ungefär 800 ryssar som bor i Imatra. Vi har både ryska och ukrainska familjer. Det kan ställa till problem i bland annat skolorna, sade han.
Rysk skog
Tidigare var det många som passerade gränsen till Ryssland i Karelen. 2014 var det 2,5 miljoner gränsövergångar där. Nu är gränsen stängd.
-Ryssarna betydde mycket för handeln. De spenderade en miljon euro per dag i vårt område, sade Matias Hilden.
Karelen är fortfarande betroende av skog från Ryssland.
-Vår industri i Nordkarelen behöver fortfarande skog från Ryssland, sade Matias Hilden.
Förbereder krig
Satu Sikanen är ordförande i Sydkarelen.
-Ingen kunde föreställa sig krig i Europa och den ryska invasionen av Ukraina. Men Finland har tidigare haft flera krig med Ryssland. Vi vill inte ha krig men förbereder oss på alla sätt vi kan för ett krig med Ryssland ändå, sade hon.
Samarbete över gränserna
Även i Sör-Varanger i Nordnorge bor det ryssar.
-Vi har ungefär 400 bosatta ryssar här. Lite färre än i Imatra. Många människor här är bekymrade över situationen i Ryssland, säger Magnus Maeland, ordförande i Sör-Varanger och fortsätter
-Vi måste samexistera med Ryssland men det samarbete vi hade tidigare är över.
Eget fylke
Hans-Jacob Bönå, fylkesordförande i Finnmarks fylke, som från 1 januari åter är ett eget fylke efter att i fyra år varit sammanslaget med Troms fylke, betonade vikten av samarbete.
-Vi har en lång gräns mot Ryssland. Men vi ser stora möjligheter i samarbete med våra grannar, utom Ryssland. Det är mycket vi kan samarbeta om, både inom näringslivet och försvaret, sade han.
Målet är att fram till 2050 öka befolkningen i Finnmark från nuvarande cirka 75 000 innevånare till 100 000 innevånare.
-Försvaret och civilsamhället går hand i hand bland annat när det gäller att bygga ut infrastrukturen, sade Hans-Jacob Bönå.
Kristina Torbergsen, fylkesordförande i Troms, framhöll vikten av samarbete.
-Samarbetet med Sverige och Finland är mycket viktigt för Norge. Jag ser bara möjligheter i det samarbetet, sade hon.
Kent Lidman