2020, Nyheter |
27.01.2020 |
Paula Mikkola |
Hon framhöll att man kan se på klimatförändringen ur olika perspektiv.
-Det handlar om en pragmatisk syn, en etisk och en kunskapsmässig synvinkel. Det är då också viktigt att inkludera unga människor i sociala och samhälleliga förändringar som följer med klimatförändringen, sade Maria Ojala.
Inte offer
Hon framhöll att unga människor inte är en homogen grupp.
-Unga människor är inte offer för sina känslor om klimatförändringen. Hur dom handskas med klimatförändringen är olika, beroende på känslor, engagemang, influenser och mående, sade Maria Ojala.
Undersökning bland unga
Hon har gjort en undersökning bland ungdomar i Sverige hur man ser på klimatförändringen. Då har hon delat in deltagarna tre åldersgrupper: 11-12-åringar, tonåringar och unga vuxna. Ungdomarna fick berätta om sin strategi för att klara klimatförändringen, om sin oro och sina förhoppningar.
-Det fanns två huvudstrategier. En är den känslomässiga där man försöker att minska dom negativa känslorna. Den andra är den problemfokuserade strategin, att försöka hitta lösningar på oron och stressen, sade Maria Ojala.
Förnekar klimatförändringen
Den känslomässiga strategin kan vara att förneka problemet till exempel genom att tycka att det är bra att det blir varmare.
-Man menar att det är inget att oroa sig för. Det kommet inte att hända. Vi ska alltid ha något att oroa oss för, det är det som för samhället framåt. Man bryr sig inte så mycket, eftersom det inte kommer att hända, säger Maria Ojala.
Individuella strategier
Då det gäller den problemfokuserade strategin handlar det ofta om individuella strategier.
-Man kan läsa om hur isen smälter och fundera på hur man ska agera personligen. Man kan bli försiktiga och undvika att göra saker som påskyndar klimatförändringen. Det kan också handla om att man uppmanar sina föräldrar och andra närstående att åka buss istället för bil till jobbet, säger Maria Ojala.
Kollektivt engagemang
Hon framhåller att det finns många positiva saker med ett kollektivt engagemang.
-Det ger minskade oroskänslor och en känsla av att man lever som man lär. Det är bra med nya kunskaper och att man får ett nätverk och nya vänner. Det ger positiva erfarenheter och tid att njuta av naturen. Slutsatsen är att en kollektiv strategi kan vända en oro till positiva känslor och hopp, sade Maria Ojala