Nyheter |
30.10.2022 |
Paula Mikkola |
De presenterade Nordiska ministerrådets stöd till gränsregionerna och en evaluering av gränskommittéernas verksamhet.
-Vi siktar på nya ramkontrakt med gränskommittéerna för 2023 och en halvtidsutvärdering av handlingsplanen för 2022–2024 kopplat till vår vision, sade Gitte Mondrup.
Helikopterperspektiv
Syftet är ett få ett helikopterperspektiv på det gränsregionala samarbetet.
-Vi har anlitat WSP och Teknologiskt institut att ta fram evalueringsrapporten. Sedan blir det diskussioner i ämbetsmannakommittén för regional utveckling, sade Gitte Mondrup.
-Tidsplanen är att ämbetsmannakommittén beslutar om en framtida samverkansmodell för det gränsregionala samarbetet under 2022/23 och sedan godkänns det av Nordiska rådets session 2023. Under 2024 förbereds den nya modellen för att träda i kraft 2025, berättar Louise Wiberg.
Gränskommittéerna inte med
Det fick Paula Mikkola, Nordkalottrådets generalsekreterare att reagera.
-Varför är inte gränskommittéerna med i detta arbete, undrade hon.
-Jag håller med Paula. Vi är kritiska till hur detta går till. Varför ska Bothnian Arc uppgå i Nordkalottrådet som rapporten föreslår? Finns det något stöd för det, undrade Nataliia Hammarberg Bothnian Arc.
-Det blir beklagligt för vår del. Det är en stor fråga som känns orättvis, sade Anne Rännäli-Kontturi, Bothnian Arc.
Gammal modell
Mathias Lindström, direktör Kvarkenrådet ETGS, höll med och tycker att man arbetar efter en gammal modell.
-De temagrupper som vi alla fick satsa pengar till har inte heller varit så lyckade. De pengarna hade gjort större nytta lokalt om de fått vara kvar hos gränskommittéerna. Det är också mycket oklart vad vi har för nytta av Nordregio dit det också går pengar. Låt oss i stället köpa tjänster av Nordregio när vi har behov av det, sade han.
Inga beslut fattade
Anders Eriksson, ordförande i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling, menar att det ännu inte fattats några beslut om den framtida samverkansmodellen för gränskommittéerna.
-Det behovs ett underifrånperspektiv och föra dialog med de berörda. Jag ska hålla mitt utskott informerat om detta, sade han.
-Vi vill ha dialog med gränskommittéerna. Prata med oss. Ämbetsmannakommittén bör informera er om bakgrund, värderingar och det som ligger bakom beslut, sade Helinä Yli-Knuutila, från arbets-, och näringsministeriet i Finland.
Jobbar olika
Cecilia Nilsson, Svinesundskommitten, framhöll att alla tretton gränskommittéer har olika sätt att jobba.
-Vi utgår från den lokala verksamheten på marken och även kopplat till EU-programmen, sade hon.
Gerd Slinning, vid ämbetsmannakommittén, framhöll att man naturligtvis ska ha nära kontakter med gränskommittéerna.
-Det är viktigt med dialog och att vara lyhörda. Vi bidrar med pengarna, sade hon.
-Det behövs en dialog och en långsiktig lösning på detta, sade Gitte Mondrup till slut.
Kent Lidman