2021, Nyheter 03.09.2021 Paula Mikkola
-Trots coronapandemin och stängda gränser har vi uppnått dom mål vi haft med projektet hittills. Det säger Birgitta Tamminen, projektkoordinator för det finsk-svenska Interreg-projektet ”Arbeta tillsammans”. Projektet har nu kommit halvtid av projekttiden. Det startade i fjol och ska avslutas i september nästa år.

Huvudmålet med ”Arbeta tillsammans” är att genom samarbete mellan projektnätverk och intressegrupper öka medvetenheten och möjligheterna för gränsöverskridande rörlighet på arbetsmarknaden och minska dom gränshinder som påverkar det.

Projektet arbetar för att främja regionernas konkurrenskraft, öka samarbetet mellan norra Sverige och Finland, och engagera kommunerna, arbetsförmedlingarna, arbetsgivarna och näringslivs-, och företagsnätverk inom programområdet. Det handlar också om att öka kompetensen hos arbetsgivarna och sprida en positiv attityd hos studenter om möjligheterna att jobba i ett annat land.

Foto: Hannele Kenttä

Nordkalottrådet deltar

Nordkalottrådet medverkar i projektet tillsammans med OSAO kommunförbundet för yrkesutbildning i Uleåborg, Uleåborgs yrkeshögskola, Lappia kommunförbund för yrkesutbildning i Kemi-Tornedalen, Luleå tekniska universitet och Utbildning Nord. OSAO är huvudprojektledarare. Budgeten är på cirka 1,5 miljoner euro, av det står Nordkalottrådet för närmare 160 000 euro. Huvuddelen av finansieringen kommer från Interreg Nord programmet.

Ett av projektets viktigaste uppgifter är att minska mentala gränshinder. I det arbetet har projektet tagit fram en rapport i samarbete med Nordkalottrådet/Nordkalottens Gränstjänst. Den rapporten ska presenteras på ett seminarium den 24 september och vid 10-årsjubileet för Nordkalottens Gränstjänst som hålls i november i Helsingfors.

-Det är absolut ett av dom viktigaste målen med projektet att ta fram denna rapport, berättar Birgitta Tamminen.

Mentala gränshinder

Rapporten om mentala gränshinder bygger på 33 intervjuer, varav 21 är djupintervjuer med arbetssökande, studerande och arbetsgivare. Det är också intervjuer med företrädare för olika organisationer, forskare och politiker. Dessutom har man gjort en enkätundersökning med 273 svar.

I rapporten identifieras sex mentala gränshinder som är följande:

  • Långa avstånd och svaga sociala nätverk hejdar arbete över gränsen,
  • nationella, regionala och lokala berättelser korsar varandra,
  • den nationella gravitationskraften ökar kännedomen om det egna landet,
  • språket är ett mentalt hinder,
  • mjuk eller hierarkisk arbetskultur – men många likheter mellan länderna,
  • man upplever att tröskeln för att söka jobb i ett annat land är hög.

Språk och jobbmässor

För att komma tillrätta med dessa hinder så rekommenderar intervjupersonerna bland annat att man ska arrangera lokala jobbmässor där arbetsgivare från grannlandet kan presentera sig. Man ska också arbeta för gränsöverskridande sociala nätverk och ta Haparanda/Torneå som ett exempel på lyckad integration

Det är viktigt att man lär sig grannlandets språk. Man ska satsa mer på språkundervisning i skolorna och man ska informera om mer än bara jobbet när arbetsgivaren rekryterar. Man ska jobba med att ta bort stereotypa bilder och skillnader i arbetskultur.

Intervjupersonerna framhåller att restriktionerna under coronapandemin varit provocerande för det gränsöverskridande samarbetet.  Man kan fundera på nationalstaternas betydelse mot friheten att röra sig över gränserna och att svenska medborgare känt sig diskriminerade.

Uppfattningen är att olikheter är både lockande och avskräckande. Det ligger en attraktionskraft i sociala nätverk och olikheter till exempel i språk och arbetskultur men det känns samtidigt otryggt med dessa mentala gränshinder.

Studiebesök

Hur ska rapporten då användas?

-Den kan användas till exempel i skolor och vid jobbrekrytering. Ett av projektets mål är att studenter och jobbsökande ska kunna åka ut och besöka tilltänkta arbetsplatser och miljöer i det andra landet. Det har inte varit möjligt under pandemin. Men vi kommer att försöka satsa på det under våren 2022 då vi hoppas att pandemin är över, säger Birgitta Tamminen.

Digitala träffar

Trots dom stängda gränserna har projektet under första året genomfört många digitala träffar och seminarier av olika slag. Det handlar om deltagande vid jobbdagar som arrangeras av EURES, om informationsmöten där Nordkalottens

Gränstjänst deltagit, bland annat om Northvolt, om Info Norden, om vård över gränserna. 

Projektet har också arrangerat språkkurser i svenska för finsk projektpersonal.

-På dessa informella diskussionsmöten har personal från olika delar av verksamheten medverkat så att man kunnat ställa frågor till varandra på svenska. Vi ser fram emot att testa liknande möten på finska för svenska personer under våren 2022, säger Birgitta Tamminen.

Uppnått projektmål

Man har uppnått projektmålet med deltagandet på dessa möten.

-Vi överstiger redan målet för deltagande från allmänheten, nätverkande och en del andra mål inom projektet. Däremot har vi, på grund av pandemin varit i vänteläge på sådana arrangemang som kräver fysisk närvaro, säger Birgitta Tamminen.