Nyheter 15.11.2019 Paula Mikkola
-Uppemot 750 personer och 24 olika arbetsgivare var iblandade i projektets olika rekryteringsarrangemang. Projektet gav direkt nio nya jobb och 22 jobberbjudanden. Det gjordes 71 jobbintervjuer och vi har 1498 följare på vår webbsida. Det berättade Niko Finnilä, vid Oulu Vocational Collage(OSAO) och projektledare för interreg-projektet ”´Working@The Arctic-Endless Possibilities”, när han slutredovisade projektet vid ett möte i Luleå.

-Vi har en hög arbetslöshet i norra Finland, medan arbetslösheten är låg och det är stor kompetensbrist i norra Sverige och Norge. Projektets huvudmål är att öka arbetskraftens rörlighet över gränserna i norr, sade Niko Finnilä.

Ökad rörlighet

Projektet ska öka medvetenheten och möjligheten att ta jobb över gränserna i norr, samtidigt som det minskar hindren för ökad rörlighet över gränserna. Målgruppen är framförallt unga vuxna som kan tänka sig att jobba i ett annat nordiskt land. Projektets samarbetspartners har varit Oulu Vocational College (OSAO) i Uleåborg, Utbildning Nord i Övertorneå och Bedriftskompetanse AS i Tromsö.

-Det gäller att underlätta rekryteringen av anställda över gränserna och att utveckla en modell för gränsöverskridande rörlighet som tar hänsyn till kulturella och språkmässiga skillnader. I slutändan handlar det om att främja möjligheten av en gemensam arbetsmarknad i norr, sade Niko Finnilä.

 Flera finansiärer

Projektet har haft flera olika finansiärer. Totalt har man haft en budget på över 713 000 euro.

-Största finansiären är Interreg Nord som har stått för över 60 procent av kostnaden. Övriga finansiärer är Lapin Liitto, Region Norrbotten, Troms fylkeskommun och pengar från deltagande samarbetspartners, sade Niko Finnilä.

 Många aktiviteter

Projektet har haft en rad olika aktiviteter.

-Vi har utvecklat en modell för att minska hindren för en ökad arbetsrörlighet över gränserna och vi har sammanfört arbetsgivare och arbetssökanden över gränserna, sade Niko Finnilä.

Bland dom aktiviteter man arbetat med är matchmaking, språkliga, kulturella och praktiska aktiviteter, studiebesök och metoder för jobbsökande.

 Pilotmodeller

Elina Toiviainen, vid OSAO berättade om hur man använde sig av pilotmodeller för coaching.

-Vi gjorde olika piloter utifrån matchmaking och studieresor. Vi hade studieresor till Tromsö, Kiruna och Uleåborg. Deltagarna var mellan 17 och 50 år. Vi anordnade workshops för arbetsgivare och arbetstagare. Vi jobbade med nätverkande modeller och med kulturell coaching, sade hon.

 Vilka slutsatser kom man då fram då man jobbade med dessa modeller?

-Vi måste låta båda sidor studera arbetsgivarnas och arbetstagarnas möjligheter och coacha båda grupperna. Det behövs ökade språkkunskaper och mer lokal kännedom, sade Elina Toiviainen.

 Studieresor

Iiris Matela vid Utbildning Nord var med och anordnade två studieresor till Kiruna och en till Uleåborg där man bland annat besökte LKAB och Peab, men även flera andra företag.

-Vid första resan till Kiruna deltog 15 studenter och två reseledare. Vi besökte LKAB:s Visitors center och träffade HR-personal. LKAB kräver att man har tillräckliga kunskaper i svenska så man förstår varnings-, och säkerhetsinstruktionerna samt att man har minst gymnasieutbildning. Dom har stort behov av ny personal. Uppskattningsvis 200 under året och 600-700 sommarvikarier varje år, sade hon.

Ledde till anställning

Slutsatserna av studiebesöken är att deltagarna fick en bra och konkret bild av arbetsplatserna.

-Dom fick också en uppfattning hur det är att vara anställd och möjligheter till ett nätverkande med arbetsplatsen. Studiebesöken gav både arbetsgivarna och arbetstagarna ökade kunskaper av varandra och i vissa fall ledde det direkt till en anställning, sade Iiris Matela.

 Möjligheter och hinder

Ingrid Abrahamsen vid Bedriftskompetense i Tromsö framhöll att det finns många små och medelstora företag i Troms fylke som behöver ny arbetskraft. Men det finns också en del utmaningar man måste övervinna.

-Det kan vara svårt att flytta till ett nytt land och ett nytt arbete. Man måste också tänka igenom varför man söker jobb i ett annat land, om man kan få det på sin egen hemort. Det finns många frågor att lösa då vi vill ha en ökad rörighet på arbetsmarknaden över gränserna, sade hon.

 Praktiska frågor

Den som söker jobb i ett annat land måste också lösa en del praktiska frågor.

-Om man är en familj måste även partnern ha ett jobb och skolgången måste ordnas för barnen. Det finns också en språklig barriär att övervinna och kulturella skillnader, sade Ingrid Abrahamsen.

 Det finns dessutom en del infrastrukturella frågor att lösa, som till exempel att få en bostad om det råder bostadsbrist.

-Man måste reflektera över om Tromsö och Nordnorge är lösningen för svenskar och finländare som söker jobb. Och hur man ska arbeta med attityder och tänka lokalt. Det finns arbetsplatser som ligger på mindre attraktiva platser som också behöver anställda. Vill man bosätta sig där är en fråga man måste reflektera över, sade Ingrid Abrahamsen.

 Utmaningar och möjligheter

Raija Näppä, vice chef vid OSAO, framhöll att ett en ökad arbetsrörlighet över gränserna innebär stora utmaningar men även stora möjligheter.

-Utmaningarna kan vara att det är ett gap mellan efterfrågan och utbudet, att det är för få som har dom rätta kvalifikationerna. Vi har också dom globala utmaningarna som en hållbar utveckling, klimatkrisen, allt fler invandrande flyktingar och den demografiska förändringen som vi står inför, sade Raija Näppä.

 Mer samarbete

Hon framhöll att det är viktigt att fokusera på möjligheterna.

-Samarbete mellan myndigheter, institutioner, organisationer och länder. Individuella möjligheter och områdets attraktionskraft. Vi måste också minska på byråkratin, och satsa mer på coaching och integration och den digitala förändringen som vi alla står inför. Tänk utanför boxen sade Raija Näppä.

 

 

: