2020, Nyheter |
08.12.2020 |
Paula Mikkola |
Grönt skifte och hållbarhet genomsyrar helt Nordkalottrådets nya handlingsplan och FN:s Agenda 2030.
-Metaller och mineraler ingår i det mesta vi har runt oss hela tiden. I Norge förbrukar varje person mellan 12-13 ton mineraler per år. Det är säkert lika i Sverige och Finland. Mineralerna spelar en viktig roll i det gröna skiftet. EU producerar tre procent och förbrukar 20 procent av världens startegiska mineraler. Många av dessa mineraler kommer nu från Kina. EU pekar ut Nordkalotten och Barentsregionen som viktiga områden med strategiska mineraler och metaller, säger Linda Helen Haukland.
Kortare handläggningstider
I Norge har man lagt fram en gemensam mineralstratgei för Nord-Norge.
-Den pekar ut några viktiga problem som måste lösas. Ett är att vi behöver kortare och mer förutsägbara plan-, och koncessionsprocesser. Målet är att reda ut konsekvenser och invändningar mot ett projekt redan i början av planeringen. Det behövs också att man redan i början förankrar planerna hos lokalbefolkningen, som måste se fördelar med en gruvdrift eller mineralutvinning i sin kommun. Man måste se till att en del av vinsterna går tillbaka till lokalsamhället via ändringar i skattesystem, användandet av lokal arbetskraft eller uppbyggnad av lokal kompetens, säger Linda Helen Haukland.
Samerna viktiga
Det behövs också en ökad satsning på kartläggning och prospektering av mineraler och metaller och tillgång till kapital.
-Även förhållandet till urfolken,samerna, är viktigt. Här måste vi hitta bra lösningar vid utvinning av mineraler i traditionellt samiska områden som gynnar och är till nytta för att utvecka samisk kultur och lokalsamhälle, säger Linda Helen Haukland.
Saknas på Nordkalotten
Hon menar att detta saknas på många håll på Nordkalotten.
-I vår kontakt med med Sverige upplever vi att många av dessa krav om korta planprocesser, förhållande till samerna och lokalbefolkningen, geologisk kunskap, kapital och forskning saknas. Det är ganska likt i Norge och Sverige. Säkert också i Finland. Därför behöver Nordkalottrådet lyfta fram dessa frågor. Då får vi en starkare röst mot dom nationella myndigheterna, och EU är också viktig i det arbetet, sade Linda Helen Haukland.
Gemensam strategi
Hon framhåller att Nordkalotten har en väl utbyggd processindustri och förnybar vattenkraft och att det är en god utgångspunkt för utvinning av mineraler.
-Genom en lösningsorienterad och nytänkande näringspolitik kan mineralnäringen få samma internationella status som skandinavisk processindustri, träförädling och olje-, och gasindustri, tekniskt ledande, nytänkande, miljövänlig och bärkraftig. Vi behöver en grundläggande debatt om hur vi ska hämta och utveckla dessa mineraler. Vi på Nordkalotten bör samarbeta för att lyckas med detta och därför krävs en gemensam mineralstrategi för Nordkalotten, sade Linda Helen Haukland.
Mineralplanens frågor
En mineralplan ska då försöka ge svar på följande frågor:
*Hur ska man få större acceptans och förståelse för utvinning av mineraler hos dom nationella myndigheterna.
*Hur få kortare och mer förutsägbara plan-, och koncessionsprocessser.
*Hur få tillgång till långsiktigt kapital till större mineral-,och gruvprojekt.
*Hur få en bättre kartläggning och prospektering av mineraler och metaller.
*Hur ändra ramverket så att en del av vinsten från mineralutvinningen går tilll lokalsamhället.
*Hur hitta goda lösningar för utvinning av mineraler och metaller i samiska områden.
Förslag till våren
NSPA och MidtSkandia-kommittéen vill samarbeta med Nordkalottrådet om att ta fram en mineralstrategi för Nordkalotten.
Nordkalottrådet beslutade att utarbeta och presentera en mineralstrategi för Nordkalotten och att frågan kommer att ta upp på rådets nästa möte till våren.