Nyheter 17.11.2021 Paula Mikkola
Vi är mycket bekymrade över dom neddragningar som hotar det nordiska regionalpolitiska stödet. Det skriver Nordkalottrådet i ett uttalande som enhälligt antogs vid rådets höstmöte i Helsingfors. -Det pågår en kamp på nordisk nivå om gränskommittéernas finansiering, sade Nordkalottrådets generalsekreterare Paula Mikkola.

Hon berättade att politikerna i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling vill behålla och till och med öka det nuvarande stödet till dom tolv gränskommittéerna.

Däremot vill Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för regionalpolitik minska stödet, men det är oklart än med hur mycket.

-Vi har visat att våra aktiviteter och vårt handlingsprogram bidrar till den nordiska nyttan med att följa den nordiska visionen om konkurrenskraft, social hållbarhet och grön omställning, säger Paula Mikkola.

Extern utredare

Nordiska ministerrådet har nu tillsatt en extern utredare som ska intervjua alla gränskommittéer och komma med förslag till finansiering.

-Utredningen ska vara klar vid årsskiftet och presenteras i ett förslag i januari. Varje gränskommitté ska också skicka in ett skriftlig ”höringssvar” till Nordiska rådets utskott och presentera sin verksamhet, säger Paula Mikkola.

Hon framhåller att det inte går att dra alla gränskommittéer över en kam.

-Vi jobbar olika och vi har olika behov och olika inriktningar. Det måste man ha i åtanke när man ska bestämma finansieringen, säger Paula Mikkola.

Långsiktighet

Hon framhåller att det är viktigt med en långsiktighet i finansieringen.

-Nu har vi fått bara finansiering för ett år, och det gör det svårt att planera en långsiktig verksamhet. Vi blir mer försiktiga eftersom vi inte vet hur mycket pengar vi får. Externa projekt är mycket viktiga för vår verksamhet, och det ökar också det nordiska mervärdet, säger Paula.

-Situationen är oroande, säger Mika Riipi, Nordkalottrådets mötesordförande.

Hotar verksamheter

Med uttalandet vill Nordkalottrådet framhålla det gränsregionala samarbetets värde och betydelse för de nordligaste regionerna. Neddragningarna i det nordiska regionalpolitiska stödet har tvingat Nordkalottrådet att skära ned sin verksamhet och undergrävt dess roll för att möjliggöra gränsregionala samarbetsinsatser.

-Det innebär ett begripligt hot för det stöd som Nordkalottrådet har gett till exempel för det jordnära folk-till-folk-samarbetet på Nordkalotten, heter det i uttalandet.

Samarbete och partnerskap

Nordkalottrådet har byggt upp värdefulla regionala partnerskap mellan näringsliv och offentlig sektor, mellan kultur-, och medborgarorganisationer och mellan regionernas innevånare. Det har också varit möjligt att utnyttja EU:s regionala utvecklingsfonder.

Nordkalottrådet har med sina projektmedel varit en viktig delfinansiär i många Interreg-projekt och bidragit till satsningar inom Nordkalottrådets valda prioriterade insatsområden. Genom samarbetet har Nordkalottrådet åstadkommit många konkreta resultat, bland annat gränsöverskridande hälsovårds-, och utbildningstjänster, gemensamma skoterleder förvaltningsplaner för gränsälvar, ambulerande konstutställningar och mycket mer, står det uttalandet.

Budget minskat mest

Nordkalottrådets verksamhet finansieras till största delen via Nordiska ministerrådets regionalpolitiska budget. Det regionalpolitiska stödet har minskat under åren och det belopp som Nordkalottrådet får har relativt sett minskat mest när man ser statistiken för alla gränskommittéer under de senaste 10-15 åren Det nordiska stödet till Nordkalottrådet var år 2003 3 miljoner danska kronor, 2010 hade det minskat till 2,3 miljoner danska kronor och 2014 till 1,6 miljoner danska kronor. För verksamheten 2021 får Nordkalottrådet 1,3 miljoner danska kronor.

Nordisk vision

I uttalandet framhåller Nordkalottrådet den Nordiska Visionen 2030 att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade område. Nordkalottrådet delar helt den nordiska visionen och har alltid haft en större integration som riktlinje i det gränsöverskridande samarbetet på Nordkalotten.

-Det nordiska samarbetet har dock under Nordiska ministerrådets regi blivit mer toppstyrt. All verksamhet som ministerrådet finansierar ska bidra till den Nordiska visionens förverkligande. När det gäller projektverksamheten förutsätter ministerrådet att gränskommittéerna ska använda 75 procent av den årliga beviljningen till ministerrådets målsättningar, står det i uttalandet.

Hårdare krav

Det innebär hårdare krav på Nordkalottrådet.

-För Nordkalottrådet innebär ministerrådets hårdare styrning en svår balansgång mellan medlemsregionernas förväntningar/behov och ministerrådets krav. Det borde finnas mer plats för åtgärder från Nordkalottrådet i ministerrådets planer.

Nordkalottområdet har många små aktörer som varken vill eller har resurser till att hantera omfattande administrativt krävande EU-projekt. Men även de har behov av att bygga partnerskap över gränserna och implementera småskaliga samarbetsprojekt. För sådana aktörer är Nordkalottrådets projektstöd extra värdefullt, står det i uttalandet.

Vill ha ökat stöd

Nordkalottrådet vill att det nordiska regionalpolitiska stödet ska öka eller åtminstone behållas på den nuvarande nivån.

-Vi önskar också att villkoren för de nordiska beviljningarna ska tillåta Nordkalottrådet och andra nordiska gränskommittéer att fortsätta arbeta för det ursprungliga verksamhetssyftet, det vill säga att utveckla och genomföra sådant gränsöverskridande samarbete som är viktigast och mest relevant för medlemsregionerna.

Genom Nordkalottrådets och de övriga gränskommittéernas arbete förverkligas den Nordiska Visionen på gräsrotsnivå och blir synliggjord för fler av Nordens innevånare, inte bara politiker och tjänstemän på högsta nationella nivå, står det i uttalandet.

Kent Lidman