2021, Nyheter |
24.05.2021 |
Paula Mikkola |
Det var i augusti 1983 som Timo Rautajoki kom med i Nordkalottsamarbetet.
-Jag jobbade då åt handelskammaren i Uleåborg och var på Nordkalottmässan i Tromsö. Den arrangerades av Nordkalottens handels-, och industrikontor, med Emil Malmberg i ledningen. Nordkalottkommittén, som var föregångare till Nordkalottrådet, leddes av Jouko Jama i Rovaniemi. Det var via dom som jag började arbeta med Nordkalottsamarbetet, säger Timo Rautajoki.
Stängda gränser
Timo Rautajoki arbetade under en stor del av 1980-talet i Uleåborg och kom till Lapplands handelskammare mot slutet av 1980-talet.
-Då fanns också något som hette Nordkalottens ledarforum som jag blev med i. Det var mycket bra och drev på bland annat handelsfrågorna på Nordkalotten. Då var ju varken Sverige, Finland eller Norge med i EU och gränserna var stängda på ett annat sätt än i dag, när Sverige och Finland är med i EU, säger Timo Rautajoki.
Barentssamarbetet
Efter Sovjetunionens fall 1991, startade Barentssamarbetet på Nordkalotten med ett möte i Kirkenes 1993, som den dåvarande norska regeringen tog initiativ till. Då bildades Barentsrådet vars syfte är att främja stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen, som omfattar Nordkalotten och nordvästra Ryssland.
1997 bytte dåvarande Nordkalottkommittén namn till Nordkalottrådet.
-Jag deltog i Barentssamarbetet under tio år,1993-2003. I början tog det nästan över även Nordkalottsamarbetet. Det var en debatt om båda två samarbetsorganisationerna verkligen behövdes. Men jag tycker det blev för mycket rysk byråkrati i Barentssamarbetet och sen växte igen betydelsen av Nordkalottsamarbetet, säger Timo Rautajoki.
Gränshandel
Innan Sverige och Finland gick med i EU 1995 handlade Nordkalottsamarbetet mycket om handel över gränserna och att hjälpa företag att verka i grannländerna.
-Då åkte finländarna över till Sverige och handlade smör och andra produkter som var billiga där och svenskarna handlade varor i Finland som var billigare än i Sverige. Det fanns många hinder för företag att verka över gränserna. En tidig företagare som satsade på att verka över gränserna var Allan Lehto i Haparanda. Man kan säga att han var pionjär i det arbetet. Han var också tidigt ute att söka samarbete med ryssarna i Murmansk, säger Timo Rautajoki.
Olika skatter
Efter EU-inträdet 1995 ändrades förutsättningarna. Då var Sverige och Finland med i EU:s inre marknad, medan Norge fortsatte att vara utanför.
-En stor fråga då i början var olika skatter på bränsleolja som gjorde att priset på oljan var betydligt lägre i Finland än i Sverige. Det fanns en regel om att harmonisera skatten under 6 månader. Men det blev till slut en fråga som fick avgöras av EU i Bryssel, säger Timo Rautajoki.
Gränshinder
Han framhåller att det nu är mycket viktigt att ta bort gränshinder i Nordkalottsamarbetet.
-Nu under coronapandemin har vi ju fått många gränshinder. Därför är det viktigt att vi nu så fort som möjligt får bort dessa hinder och går vidare och arbeta för ett gränslöst Nordkalotten. Det arbete som Nordkalottrådet och Nordkalottens Gränstjänst gör är mycket viktigt, liksom Torndelsrådet som arbetar med att få bort alla hinder som försvårar det gränslösa samarbetet på båda sidor i Tornedalen säger Timo Rautajoki.
Framtida kriser
Han menar att vi nu måste arbeta för att klara gränssamarbetet bättre vid kommande kriser än hur det varit under coronapandemin.
-Tyvärr finns det kvar mycket rysk byråkrati i Finland som kan försvåra det arbetet. Men det är ett viktigt arbete det inte uppstår nya gränshinder vid framtida kriser. Nordkalotten bör vara ett gränslöst område, säger Timo Rautajoki.