Nyheter |
08.02.2022 |
Paula Mikkola |
Vi har tidigare berättat om problemen med ny gränsstatistik och projektet ”Nordic mobility 2016”. Det hölls ett digitalt möte om det under våren 2021. (Se tidigare artiklar.)
Projektet startade som ett resultat av det finska ordförandeskapet i Nordiska rådet 2016, och stöds av Nordiska ministerrådet och Statistikcentralen, Finland. Det ger en ny syn på den gränsöverskridande rörligheten i Norden. Projektet och rapporten tar upp problem och möjligheter för gränsöverskridande nordisk statistik.
-Det fanns inga exakta statistiska data om aktiviteter över gränserna som arbete och utbildning, sade Kaija Ruotsalainen, vid Statistikcentralen i Finland när hon presenterade projektet.
Utbyte av mikrodata
Projektet har resulterat i modeller för utbyte av mikrodata och gränsöverskridande statistik.
-Det är främst inom områden som pendling, migration och utbildning, sade Kaija Ruotsalainen.
Projektet har också förbättrat dom nationella utbildningsregistren, visat på sysselsättningsbrist och arbetslöshet i varje land.
Ny metod
Det har tidigare inte gått att få fram statistiken på grund av att ländernas statistikbyråer inte haft laglig rätt att ge varandra information, mikrodata, om sina medborgare.
Nu har statistiken för Öresundsregionen tagits fram med en ny metod där siffrorna tas direkt ur befintliga nationella registerdata. Därmed har man sluppit dela personuppgifter över gränserna mellan de nationella statistikbyråerna.
Lovande nyheter
-Det här är lovande nyheter. Statistik på den gränsöverskridande arbetspendlingen är oerhört viktig information för de nordiska gränsregionerna och jag hoppas att också andra gränsregioner kan få nytta av den nya metoden, säger Vibeke Hammer Madsen, ordförande i Gränshinderrådet under 2022 till Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets nyhetsbrev norden.org.
Nordiska rådet uppmanade nyligen de nordiska regeringarna att stärka Gränshinderrådets möjligheter för att få igång ett permanent gränsregionalt nordiskt statistiksamarbete.
Viktigt för planering
Den nya metoden presenterades vid ett digitalt möte anordnat av Region Skåne.
-Färsk statistik över gränspendlingen är jätteviktig för Region Skåne. Det behövs bland annat för att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och för att planera för infrastruktur som transporter, bostäder och skolor, sade Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Skåne vid mötet.
18 200 arbetspendlar
Statistiken visar att 18 200 personer arbetspendlade över gränsen mellan Sverige och Danmark under 2020. Av dem bodde 15 300 i Sverige och hade jobb i Danmark, medan 2900 bodde i Danmark och hade jobb i Sverige.
Siffrorna visar också att flyktingkrisen 2015 och gränskontroller på grund av coronapandemin inte i någon större utsträckning påverkat viljan att ta ett jobb på andra sidan gränsen. Statistiken har tagits fram i samarbete mellan Danmarks Statistik, Statistiska centralbyrån i Sverige och Region Skåne.
Påverkat gränspendlingen
Coronapandemin verkar dock ha påverkat den totala gränspendlingen i Norden.
-Vi räknar med att antalet gränspendlare i Norden minskat från cirka 50 000 till 45 000 nu som en direkt följd av pandemin. Många har också jobbat hemifrån, suttit i ett land och arbetat åt en arbetsgivare i ett annat land, sade Helge Naesheim vid Statistisk sentralbyrå i Norge till Nordkalottrådets nyhetsbrev.
Svenskar pendlar mest
Bland dom nordiska länderna är det Sverige som har flest som jobbar i ett annat land. Många av dom är personer som bor i Skåne och jobbar i Köpenhamnsområdet. Många svenskar gränspendlar också till Norge.
-Men här har det minskat från cirka 21 000 tidigare till cirka 14 000 nu. Det kan bero på att arbetslösheten ökat i Norge, medan den minskat i Sverige, sade Helge Naesheim.
Trots det har Norge många fler som kommer dit och arbetar än norrmän som jobbar i ett annat land. Finland och Island har nästan lika många som gränspendlar till ett annat land som dom som kommer dit och arbetar.
Kent Lidman