2021, Nyheter |
29.10.2021 |
Paula Mikkola |
Lennart Holmlund var socialdemokratiskt kommunalråd i Umeå 1994-2014 och har hela sin tid som politiker kämpat för färjeförbindelsen mellan Umeå och Vasa.
-Färjan är en del av det gränsregionala samarbetet över Kvarken. Det är viktigt inte bara för oss här utan, för hela nordområdet, säger Lennart Holmlund, Umeå, vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS.
Lönsamheten försvann
Färjetrafiken över Kvarken har pågått sedan mitten av 1940-talet. Problemen började 1995 när Sverige och Finland gick med i EU och taxfree-försäljningen på Kvarkenfärjorna försvann. Åland fick ett specialavtal om fortsatt taxfree-försäljning för färjor som lade till där. Mycket av trafiken mellan Sverige och Finland flyttade då dit.
-Vi ville få samma möjligheter som Ålandsfärjorna och uppvaktade bland annat ansvariga inom EU i Bryssel, för att få att ha kvar taxfree-försäljning, men fick nobben, säger Lennart Holmlund.
Tio år lång kamp
Efter EU-upphandling fortsatte ändå färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, men med betydligt sämre lönsamhet. 2011 gick rederiet RG-Lines i konkurs. Då påbörjade Kvarkenrådet en tio är lång kamp för att få till stånd en hållbar och permanent färjeförbindelse över Kvarken.
En arbetsgrupp tillsattes under ledning av det finländska Trafik- och kommunikationsministeriet. Arbetsgruppen finansierades via Kvarkenrådet och som ett Interreg-projekt
Rapport föreslog ny färja
Slutresultatet av arbetsgruppens arbete blev en rapport som hette ”Beredning av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken”. I den slås fast att fartygstrafiken mellan Umeå och Vasa måste ses som en del av en större helhet och en transportinfrastruktur där Europaväg 12 över Kvarken är en del. För att säkra det föreslog arbetsgruppen att man skulle skaffa ett nytt miljövänligt fartyg för trafiken över Kvarken. Man föreslog också att Umeå och Vasa kommuner, och andra aktörer i Kvarkenområdet, skulle samarbeta om att ansöka om EU-stöd till denna satsning.
-Och där är vi nu med den nya färjan, Umeå och Vasa kommuner samarbetar om färjelinjen. Bygget och inköpet av själva färjan, som kostar över 1,2 miljoner kronor, har gjorts via lån i europeiska banker, säger Lennart Holmlund.
Större finskt intresse
Intresset för färjelinjen har varit större från finsk än från svensk sida. Färjelinjen har funnits med i alla dom finska regeringsförklaringarna under senaste åren.
-Det är en skam att dom svenska regeringarna, både borgerliga alliansregeringar och socialdemokratiska, varit så ointresserade av färjeförbindelsen över Kvarken. Tur vi har finländarna, säger Lennart Holmlund.
– Uppemot 80 procent av den finska godstransporten till Sverige går via färjorna. Den finska sjöfartspolitiken gynnar färjetrafik mer än den svenska. Naturligtvis hade vi önskat ett större intresse från dom svenska regeringarna för en färjetrafik över Kvarken, säger Peter Ståhlberg.
Även norskt intresse
Det finns ett stort intresse även från Nordnorge för Kvarken-färjan.
-Det handlar främst om fisktransporterna, som får en närmare väg österut via Kvarken. Vi får inte glömma bort att två tredjedelar av värdens befolkning finns öster om oss, säger Lennart Holmlund.
Han tror nu att trafiken över Kvarken är garanterad i minst 40 år till, så länge den nya färjan håller, och tror att hans vision om en bro över Kvarken nu ligger långt bort.
-Som jag ser det är det långt till att bygga en bro över Kvarken nu, säger Lennart Holmlund.
Tror på lönsamhet
Peter Ståhlberg tror på lönsamhet för den nya färjan.
-Bolaget har ändå haft positivt resultat sedan 2013 med den gamla färjan. Det är viktigt att vi har dom båda kommunerna, Vasa och Umeå, som ägare i bolaget. Jag tror också att den nya färjans miljövänlighet är viktig både på kort och lång sikt. Det blir betydligt mindre utsläpp än med den gamla färjan. Vi använder mest naturgas och biogas men även förnybar el från vindkraft. Tyvärr kan vi inte köra så mycket på el. Det skulle i dagsläget kräva jättestora batterier, säger han.