2021, Nyheter |
23.09.2021 |
Paula Mikkola |
Som vi berättat i tidigare artikel är rapporten en av dom viktigaste delarna i interreg-projektet ”Arbeta tillsammans”. Rapporten är framtagen i samarbete med Nordkalottrådet och Nordkalottens gränstjänst och för analysen står Öresundsinstitutet. Institutet har tidigare genomfört analyser av mentala gränshinder mellan norska och svenska företagare och mellan danska och svenska företagare.
Intervjuer och enkät
Rapporten bygger till stor del på 33 intervjuer, varav 21 djupintervjuer med arbetssökande, studerande, arbetsgivare, företrädare för olika organisationer, forskare och politiker. Dessa intervjuer redovisas i rapporten. Dessutom har man gjort en enkät med 273 svar i Sverige och Finland. Två tredjedelar av dom intervjuade personerna kan tänka sig att jobba i det andra landet.
Gränslöst område
Inledningsvis slår man fast vilka aktuella mentala gränshinder som finns på arbetsmarknaden mellan Sverige och Finland. Dom viktigaste är att många upplever Tornedalen som ett gränslöst område, att det finns skillnader mellan arbetskulturerna i länderna, att språkkunskaper i grannlandets språk är viktigt för att klara sig, att reserestriktionerna under coronapandemin varit provocerande för samarbetet över gränserna, och att uppfattningen av olikheter både lockar och avskräcker.
Sex mentala gränshinder
Utifrån detta identifierar rapporten sex mentala gränshinder:
*Långt avstånd och svaga sociala nätverk hejdar arbete över gränsen.
*Nationella stereotyper om det andra landet.
*Olikheter i arbetskulturer mellan länderna.
*Nationella referensramar där man vet mest om det egna landet.
*Språket
*Upplevelser om att det är en hög tröskel att jobba i det andra landet.
Arbetsmarknad
Då det gäller arbetsmarknaden mellan Sverige och Finland har pendlingen historiskt sett varit större från Finland till Sverige än tvärtom. Pendlingen i båda länderna är störst inom vård och omsorg, industri och tillverkning. Inom dessa branscher är kunskaper i arbetslandets språk särskilt viktigt. Pendlingen ökar också hela tiden. Den senaste statistiken är från 2015. Men Päivi Koivupalo uppger i rapporten att hon har sett en ökad pendling under senare år och uppskattar att mellan 2000 och 2500 personer nu arbetspendlar över gränsen i Tornedalen.
Långa avstånd
Ett hinder mot arbetspendling över gränsen är långa avstånd och svaga sociala nätverk. Ju längre man bor från gränsen desto fler hinder finns det i form av språkkunskaper och mindre sociala nätverk. Bor man nära gränsen, som i Tornedalen, så finns där många kontakter över gränsen i form av släktingar, vänner, arbetskontakter och andra sociala nätverk. Mest är kontakterna mellan boende i Haparanda och Torneå som av många ses som en gemensam stad med exempelvis ett gemensamt brandväsen och reningsverk.
Stereotypa bilder
Ett gränshinder är också stereotypa bilder av det andra landet, och att informationen i ett land ofta går från norr till söder och inte från väster till öster. Det ger berättelser om ”vi” och ”de”. Men det finns även föreställningen om att vi här uppe egentligen är brödrafolk. Föreställningen i Sverige är att finländare är tysta, buttra, och tillbakadragna men jobbar hårt och är hemkära. Föreställningen i Finland om svenskar är att dom är mer öppna, sociala men också kan uppfattas som överlägsna och ohyfsade. I Tornedalen känner man sig ofta mer samhörighet och som ett folk. Under coronapandemin har dom olika restriktionerna lett till ökade motsättningar.
Arbetskultur
Det finns både likheter och skillnader mellan Sverige och Finland när det gäller arbetskultur. Likheterna är att man i båda länderna har en hög arbetsmoral, att man är lojal och ärlig, och att man håller fast vid avtal och står för sina ord. Skillnaderna är att man uppfattar att det i Finland finns en mer hierarkisk kultur på arbetsplatserna, att chefen bestämmer mer vad den anställde ska göra. I Sverige har man en mjukare, mer inlyssnande och diskuterande arbetskultur och arbetstempot är långsammare än i Finland.
Gemensam information
Den nationella gravitationskraften, som ger människorna som bor i samma land gemensamma referensramar, betyder också mycket för om man vill ta ett arbete i det andra landet. Det handlar till exempel om myndigheter, media, lagstiftning och annat som är gemensam för ett land, medan man får mindre sådan information från det andra landet. Samtidigt finns det tecken på att dom som bor närmast gränsen är mer integrerad med det andra landet, och söker information om det andra landet. I gränssamhällen och gränstrakter som Tornedalen finns mer vanor, kontakter och vardagsliv på tvärs mellan länderna.
Språkproblem
Som sagts tidigare så är språket ett stort mentalt hinder mellan Sverige och Finland. Bland intervjupersonerna i rapporten upplevs det som det största hindret mot att människor väljer att inte arbeta i grannlandet. Finskan tillhör en annan språkgrupp än svenskan och därför är språken mycket olika varandra. I Finland läser man svenska i skolorna, men intresset för språket har minskat. Många har uppfattningen att språkförståelsen mellan norra Sverige och Finland har minskat och att engelskan istället fått allt större betydelse. Det finns ingen obligatorisk undervisning av finska i svenska skolor. I Tornedalen använder man flera språk mer aktivt och där är också språkförståelsen högre.
Högre tröskel
Det finns också en högre tröskel att anställa en person från det andra landet än att anställa en från det egna landet. Många saknar kunskap och information om att jobba i det andra landet. Det finns också gränshinder som försvårar arbete över gränserna. Man känner inte igen arbetsmarknaderna i det andra landet och vilket regelverk som gäller. Sverige och Finland har ju olika lagstiftningar och en del har hört skräckhistorier bland annat om dubbelbeskattning, att man måste betala skatt i båda länderna och det stämmer naturligtvis inte.
Coronapandemin
Coronapandemin och reserestriktionerna har haft en negativ inverkan på dom mentala gränshindren. Motsättningarna har ökat, och i och med att Finland stängde gränsen mot Sverige så blev det mer och mer ”vi” och ”dom”. En tidigare osynlig gräns i Tornedalen blev synlig igen. En tredjedel av personerna i enkäten svarade att dom har mindre lust att jobba i grannlandet nu än innan pandemin.
Vad göra?
Vad ska man då göra åt detta? Intervjupersonerna i rapporten kommer med följande rekommendationer:
*Underlätta för att hitta jobb eller anställda över gränsen, till exempel genom att jobbsökningssajter har även länkar direkt till jobb på andra sidan gränsen. Jobbannonser ska publiceras även på finska och engelska. Förmedla information i media om arbetstillfällen på andra sidan gränsen. Ordna en jobbmässa för arbete över gränsen.
*Förbättra språkkunskaperna. Mer svenskundervisning i Finland och mer undervisning i finska i Sverige. Finländarna bör även förbättra sina kunskaper i engelska.
*Ge ökad information om hur det är att arbeta över gränsen. Här fyller Nordkalottens Gränstjänst en viktig uppgift och bör vara mer synlig.
*Öka samarbetet mellan myndigheterna.
*Lös konkreta gränshinder, till exempel validering av yrkesexamina.
*Öka samarbete över gränserna och ta fram en gemensam krisstrategi så att situationen under coronapandemin inte uppstår igen.
*Utbildning Nord, med yrkesstudenter från hela Nordkalotten, bör lyftas fram som ett gott exempel av gränsöverskridande samarbete.