Nyheter 05.03.2019 Paula Mikkola
-Samer har lägre förtroende för sjukvården än andra i befolkningen, och många samer är oroliga för sin hälsa. Det sade Lotta Omma, vid kunskapsnätverket för samisk hälsa, när hon medverkade vid Forum Jämställdhet i Luleå.

Drygt 900 personer deltog vid Forum Jämställdhet. Det är Sveriges största jämställdhetskonferens. Det var tredje gången som forumet ägde rum. Det arrangeras av Sveriges kvinnolobby, som är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för kvinnorörelsen i Sverige. Medarrangörer i år var Region Norrbotten och Luleå kommun.

Totalt fanns det 44 olika programpunkter att lyssna på och besöka. Det handlade om seminarier, föreläsningar, metodverkstäder och mycket annat.

Urfolkens rätt till vård

En av programpunkterna var ”samisk hälsa – vad behövs för att kunna erbjuda likvärdig vård?”

Lotta Omma berättade att det finns uppskattningsvis över 120 000 samer Sverige, Norge, Finland och Ryssland, största antalet i Norge, följt av Sverige.

-FN har bland annat kritiserat Sverige för att man inte lever upp till deklarationer som ger urbefolkningarna rätt att själva utveckla och avgöra sin egen hälsovård, sade Lotta Omma.

Söker mindre vård

Forskningen visar att renskötare har lägre förtroende för vården jämfört ned den övriga befolkningen.

-Det gör att samer söker vård i mindre utsträckning än andra. Unga samer upplever mer oro, bekymmer och stress jämfört med andra unga svenskar. Många unga samer har allvarliga självmordsproblem, sade Lotta Omma.

Likvärdig vård

Hon framhöll att det är viktigt att vården är likvärdig för alla.

-Det innebär inte att alla ska ha samma vård, men man ska ha vård på lika villkor. Dom som har större vårdbehov ska också få mer vård, sade Lotta Omma.

Samiskt hälsoprojekt

Lotta Omma arbetar med projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa, som pågår 2017-2019.

-Vi är inne på det sista året i detta projekt nu. Det ska öka förståelsen för samisk kultur och utifrån det bygga upp den samiska hälsovården, sade Lotta Omma

Det handlar bland annat att få mer kunskaper om den samiska historien

-Det gäller till exempel koloniseringen av markerna. Det handlar också om att den samiska kulturen lever med det som naturen producerar och fördelar det efter behov.

Det gäller även samisk religion och muntlig berättartradition, likväl som samernas livsvillkor att leva som en minoritet, sade Lotta Omma.

Saknas samisk primärvård

Det saknas primärvård och förebyggande hälsovård för renskötare.

-Det finns stora kunskapsluckor om samernas hälsotillstånd och hälsovård. Tillgänglighet till rätt vård för samer är också sämre än för andra i befolkningen, sade Lotta Omma.

Lotta Omma har undersökt livsvillkoren för unga samer i Sverige.

– Jag har undersökt livsvillkoren för 698 unga samer i åldrarna 13-28 år, sade hon.

Orättvis behandling

Då det gäller utsattenheten uppger 38 procent av unga vuxna renskötare att dom blivit behandlade orättvist av lärare under skoltiden för att dom har en samisk härkomst.

-70 procent av dom unga vuxna renskötarna har upplevt att andra behandlat dom illa för att dom har en samisk härkomst, sade Lotta Omma.

Självmordsplaner

30 procent av unga renskötare uppger att dom tänkt eller haft planer på att begå självmord

-Där är kvinnorna i majoritet med över 20 procent medan männen ligger under femton procent. Då det gäller områdena, så är självmordstankarna lägst i Norrbotten, medan dom är högre i till exempel Västerbotten och Jämtland, sade Lotta Omma.

Sämre livsvillkor

Undersökningen visar också att samiska skolbarn genomgående upplever att dom har sämre livsvillkor än svenska skolbarn.

-Det gäller till exempel sånt som fysisk hälsa, välbefinnande, självvärde, familjeförhållande, fritid och pengar, sade Lotta Omma.