Nyheter |
09.05.2019 |
Paula Mikkola |
Ett av Nordkalottrådets prioriterade insatsområden är regionalpolitik. Här har Nordkalottrådet deltagit i arbetet i flera olika temagrupper
Ett är Nordiska ministerrådets temagrupp för hållbar landsbygdsutveckling. Temagruppen har arbetat bland annat med en omfattande beskrivning av landsbygdens framtida utveckling, trender och utmaningar utifrån demografi och arbetsmarknad. Gruppen har valt ut några kommuner där man analyserat ut-, och inflyttning. Man har även undersökt vad som påverkar ungdomsarbetslöshet och ungdomarnas passivitet på landsbygden, samt kulturens och traditionernas betydelse för detta.
-Ett stort problem är grundutbildningen för ungdomarna som är olika i regionerna. Vi undersöker vilka möjliga orsaker det finns till detta, sade Paula Mikkola, Nordkalottrådets generalsekreterare, som sitter med i temagruppen ”Hållbar landsbygdsutveckling”.
Utveckling Norden 2040
Ett annat tema har också varit landsbygdsutvecklingen i Norden fram till 2040.
-Det handlar om demografi, olika trender och annat. En rapport kommer att publiceras under 2019 och den innehåller mycket statistik, sade Paula Mikkola
Nordkalottrådet har också medverkat i arbetsgruppen för gemensamma logistik-, och infrastrukturfrågor
Kommunsamarbete
Nordkalottrådet har även ett eget projekt om det gränskommunala samarbetet. Tillsammans med Finnmarks fylkeskommun arrangerade Nordkalottrådet ett gränskommunalt möte för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter för samarbete över gränserna. Mötet ägde rum i Karasjok i februari i år. (Mer om detta i andra artiklar.)
-Kommunerna vet inte riktigt på vilken nivå man ska samarbeta. Vi diskuterade samarbete om vård, utbildning, arbetsmarknad och andra områden som kommunerna själva tycker är viktiga. Förutom seminariet i Karasjok kommer det att bli fler seminarier om kommunsamarbete över gränserna under 2019, sade Paula Mikkola.
Gränshindersarbetet
Det andra av Nordkalottrådets prioriterade insatsområden är gränshinderarbetet på Nordkalotten. Här handlar det mycket om det arbete som Nordkalottens Gränstjänst uträttar, med kontor i Torneå/Haparanda och Storfjord.
-Kontoren har under 2018 haft över 4 000 kontakter via telefon, epost och besök på kontoren, sade Paula Mikkola.
Det är en ökning från 2017 med 25 procent i Torneå och 5 procent i Storfjord.
-Gränstjänsten har medverkat till att lösa tre gränshinder och drivit fyra nya gränshinder vidare för att få dom lösta, sade Paula Mikkola.
Ny hemsida för Gränstjänsten
Nordkalottens Gränstjänst har gjort färdigt en ny hemsida på tre olika språk (rajaneuvonta.fi; granstjanst.se; grensetjeneste.no).
Antalet sidvisningar på webben har varit närmare 43000 och facebook-kontot har 660 följare. Nordkalottens gränstjänst har tillsammans med Öresund Direkt och Grensetjänsten Sverige-Norge kartlagt och analyserat hur det nordiska skatteavtalet påverkar privatpersoner och företag.
Företag över gränserna
Nordkalottrådet och Nordkalottens Gränstjänst driver också Interreg IVA-projektet ”Utveckling av näringslivsvägledning på Nordkalotten”. Målsättningen är att hitta ett fungerande sätt att integrera näringslivsvägledningen i Gränstjänstens verksamhet. Projektet avslutas under våren 2019.
Under 2018 har drygt 60 företagare, som planerat att utvidga sin verksamhet över gränserna, fått hjälp av projektet. Ett problem är Norges tull-, och skattebestämmelser och Gränstjänsten har tillsammans med Nordkalottrådet försökt påverka norska rikspolitiker och öka deras förståelse för småföretagens problem på Nordkalotten.
Demografiska utmaningar
Då det gäller insatsområdet demografiska utmaningar och kompetens har Nordkalottrådet bland dom satsningar som gjorts under 2018 betalat ut delfinansiering till Interreg-projektet ”Biegganjunazat” som handlar om kompetensuppbyggnad inom samisk rennäring och att utveckla ett bredare samarbete mellan utbildningsinstitutioner
Projektet Arctic Skills handlar om kompetensuppbyggnad för yrkesstuderande elever från Nordkalotten och Ryssland. Det görs i form av en tävling där elever konkurrerar med varandra. Målsättningen är att öka rekryteringen till yrkesutbildningarna.
-Det handlar om kompetenskonkurrens inom fjorton olika yrken, sade Paula Mikkola.
Projektet ”Integration på Nordkalotten” undersöker förutsättningarna för civilsamhällets medverkan vid integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden.
Miljösatsningar
Inom området miljösamarbete har Nordkalottens miljöråd satsat på fyra olika projekt. Det gäller att få fram en gemensam gränsöverskridande karta över värdefulla biotoper i Torne-, och Tana älvdalar, nya skoterleder på Nordkalotten, en plan för avfallshantering och marint avfall på Nordkalotten samt en gränsöverskridande kartläggning av statusen för myrar och våtmarker på Nordkalotten och hur dom påverkats av klimatförändringarna.
Små aktörer
Beträffande insatsområdet erfarenhetsutveckling och identitet arbetar Nordkalottrådet för att bidra till en ökad socialekonomisk och kulturell utveckling över gränserna på Nordkalotten.
-Det handlar ofta om små aktörer som söker stöd till olika projekt, sade Paula Mikkola.
Rådet var medarrangör för Nordkalottkonferensen 2018 i Tromsö där temat var ”Ett gränslöst Nordkalotten”.
Nordkalottrådet har också varit delfinansiär av Interreg-projektet Aktene för att stärka samarbetet mellan det sydsamiska samhället Storuman-Hegeland och dom samiska centren i Tärnaby och Hattfjelldal.
Hemsidan
Nordkalottsamarbetet synliggörs på Nordkalottrådets hemsida. Rådet har regelbundet publicerat nyheter på hemsidan, med uppdateringar nästan varje vecka.
-Under 2018 har 47 nyhetsartiklar publicerats. Nordkalottrådet har även ett facebook-konto med 200 följare, sade Paula Mikkola.
Kompetensutveckling
-Det skulle behövas en gemensam kartläggning av kompetensbehovet över hela Nordkalotten. Vi i Nordland gör egna kartläggningar tillsammans med näringslivet, skolor med fler. Vi skulle behöva se detta i ett större sammanhang, sade Ingelin Noresjö, Nordlands fylkeskommun.
Hon tycker också att det skulle behövas ett mer utvecklat miljösamarbete.
-Bodö kommun gör egna avfallsplaner och mycket av avfallet går över gränserna. Det skulle behövas ett ökat samarbete då det gäller avfallet, sade Ingelin Noresjö.
Utbilda för framtiden
Glenn Berggård berättade att man även i Norrbotten gör omfattande kompetenskartläggningar.
-Vi gör det i samarbete med bland andra kommunerna, Luleå tekniska universitet och näringslivet. Det ger oss en ganska tydlig bild av det framtida kompetensbehovet. Vi ska utbilda för framtidens arbetsmarknad. Det behövs en samordning, sade han.
Transportsamarbete
Även då det gäller transporter och avfallshantering vill Glenn Berggård se ett ökat samarbete.
-Transporter i norr är viktiga. Det har varit svårt att få uppgifter från vägmyndigheterna i till exempel Norge. Om man bygger vägar och tunnlar över gränserna så är det bra om man samarbetar på båda sidor gränsen. Jag välkomnar också en kartläggning av avfallsflödena över gränserna, sade Glenn Berggård.