10.01.2018 Paula Mikkola
Finlands utrikesminister Timo Soini(SF) önskar mer internationellt samarbete i Arktis. Det sade han då han invigningstalade vid Rovaniemi Arctic Spirit

Önskar mer internationellt samarbete i Arktis

-Min önskan att se mer internationellt samarbete i Arktis och skapa en stabil utveckling av området. Det sade Timo Soini(SF), utrikesminister i Finland, då han invigningstalade vid Rovaniemi Arctic Spirit 2017.

Han var en av drygt 300 deltagare från hela världen som deltog i konferensen, som är ett forum för arktiska frågor. Förutom från Norden, kom det deltagare från länder som Sydkorea, Kina, Egypten, USA och Kanada och många andra länder.

Arktiskt initiativ av Finland

Det är tredje gången som Rovaniemi Arctic Spirit arrangeras. Första gången var 2013 och det var en del av Rovaniemi processen. Grunden till samarbete i Arktis startade egentligen med ett tal som dåvarande sovjetledaren Michail Gorbatjov höll i Murmansk 1987, då han öppnade för ett arktiskt samarbete, speciellt i miljöfrågor.

Efter Sovjets fall startade ett mer officiellt arktisk samarbete på 1990-talet. Finland tog tidigt initiativ och 1991 fördes frågan upp på ministernivå vid ett möte i Rovaniemi. Det var starten på Rovaniemi processen och den första strategin för ett arktiskt samarbete.

Det ledde till att Arktiska rådet bildades i Kanada 1996. Rovaniemi har hela tiden haft en framträdande roll i det arktiska samarbetet.

Rovaniemi Arctic Spirit arrangeras av Rovaniemi stad och Arctic center vid University of Lapland.

Ett av teman vid årets konferens var Förenta nationernas Agenda 2030 med 17 globala mål för en hållbar utveckling.

Finland 100 år

I sitt tal framhöll Timo Soini att konferensen, förutom att vara ett internationellt forum för arktiskt samarbete, också kan ses som en del av Finlands 100-årsjubileum som självständig nation.

-I det arktiska området bor drygt fyra miljoner människor. Vi har kommit långt i samarbetet både lokalt och globalt. Det är denna konferens ett bevis för. Arktis behöver utvecklas både ekonomiskt och miljömässigt. Det behövs samhällelig service och teknikutveckling. Mycket handlar också om utbildning och att skapa jobb i det arktiska området, sade han.

Timo Soini framhöll också urfolkens viktiga roll i det arktiska området.

-Vi ska ha stor respekt för ursprungsbefolkningarnas språk, kultur och rättigheter, sade Timo Soini

Rädda vår planet

Olga Algayerova är sekreterare i FN:s ekonomiska kommission för Europa(UNECE)

-Vi måste ha dom kommande generationerna i tankarna och arbeta efter FN:s Agenda 2030 med dom globala målen för en hållbar utveckling i Arktis. Här är klimatfrågan mycket viktig. Finland har kommit långt då det gäller grön ekonomi. Det handlar om att rädda vår planet, sade hon.

Utbildning i samiska språk

Tiina Sanila-Aikio, president i sameparlamentet i Finland, framhöll att majoriteten av befolkningen i Finland inte vet så mycket om samerna.

-Det måste vi jobba hårt för att förändra. En viktig fråga är utbildning. Det finns cirka 2700 samiska barn i Finland. Majoriteten, cirka 2000 av dem bor inte längre i samiska områden. Många av dom kan inte utbilda sig i samiska språket. Enligt finsk lag har dom rätt till modersmålsunder isning men det uppfylls inte. Det är en mycket viktig fråga för oss, sade hon.

Många unga samer mår också dåligt.

-Vi har en hög självmordsfrekvens bland samiska ungdomar. Välmåendet för samer hotas i det arktiska området. Samerna får ofta inte vara med och bestämma sin egen framtid. Mitt måtto är därför ”Ingenting om oss- utan oss”, sade Tiina Sanila-Aikio.

Klimatfrågan viktig

Ségoléne Royal ,tidigare presidentkandidat och klimatminister i Frankrike, och nu ambassadör för Arktis, menade att klimatfrågan är en av dom viktigaste i vår tid.

-Klimatfrågan kan få dramatiska konsekvenser särskilt i Arktis. Arktis får betala ett högt pris om vi inte gör något nu, och alla måste ta sitt ansvar. Den franske presidenten välkomnar en plan för att stoppa klimatförändringen. Vi måste också jobba hårt för att stoppa föroreningarna i Arktis, sade hon.

Finland följer Agenda 2030

Paula Lehtomäki, statssekreterare hos den finske statsministern, framhöll vikten av att ta till sig FN:s Agenda 2030

-Den finska regeringen har i februari i år beslutat om en plan som följer Agenda 2030.Det är en långsiktig plan för globalt samarbete. Det handlar om att skapa hållbarhet inom alla områden. En hållbar turism, en hållbar infrastruktur och så vidare. Finland är en av dom ledande aktörerna i det internationella arktiska samarbetet. Det är inte minst denna konferens och Rovaniemi processen ett bevis för. Finland är ett arktiskt land med 100 års arktisk erfarenhet som självständigt land. Vi behöver samarbete mellan myndigheter, företag och alla som verkar i Arktis, sade hon.

Oceaner isfria

Eva Svedling, är statssekreterare hos den svenska miljöministern.

-Arktis förändras snabbt och om 20 år kommer dom arktiska oceanerna att vara isfria under sommaren. Permafrosten minskar och utsläppen ökar i Arktis. Den svenska regeringen stödjer nu band annat initiativ för att minska miljöförstöringen bland ann at genom att tre företag SSAB,LKAB och Vattenfall arbetar för att få bort sina utsläpp, sade hon.

Samarbete skyddar Arktis

Lars Anders Lunde, statssekreterare hos klimat-, och miljöminister i Norge, framhåller att ett internationellt samarbete kan skydda Arktis.

-Norge har också anslutit sig till Agenda 2030. En global uppvärmning innebär stora hot. Norra Norge och Finland skulle drabbas hårt och det skulle bli ”No country for old men” i dessa trakter. Vi ska också arbeta för hållbar energi och hållbara transporter, sade han.