Nyheter 27.10.2019 Paula Mikkola
-Projektet ska stärka och utveckla en långsiktig stabil infrastruktur och en gemensam planering för att förbättra transportsystemet. Projektet ska vara vägledande för andra gränsregioner i Europa. Det sade Jeanette Kjellberg, projektledare för ” E12 Botnia-Atlantica BA3NET”, när hon slutredovisade projektet vid Gränsregionalt Forum.

Projektet har pågått sedan 2016 och skulle ha avslutas den sista maj i år.

-Vi förlängde det till 29 november för att kunna göra en slutredovisning här, sade Jeanette Kjellberg.

 Samarbetsprojekt

E12 Botnia-Atlantica BA3NET är ett samarbete mellan Vasa Universitet, Umeå universitet och Nord universitetet i Bodö. Den totala projektbudgeten är över en miljon euro och det finansieras till största delen av Interreg, Europeiska regionala utvecklingsfonden plus ett stort antal mindre finansiärer i Sverige, Finland och Norge.

-Projektet hjälper till med en samhällsekonomisk analys för gränsöverskridande transportplanering och underlag till en del projekt t ex Kvarkenfärjan. Syftet är att förbättra transportsystemet och planering i andra europeiska gränsregioner. Vi har jobbat nära trafikverken i alla tre länder som omfattas av projektet, sade Jeanette Kjellberg.

Väg firar 80 år

Vägen mellan Mo i Rana och Umeå, nuvarande E12-Blå vägen, firar 80 år i år. Sista etappen från Tärnaby till Mo i Rana öppnades den 31 augusti 1939, dagen innan andra världskriget startade.

 Projektet betraktar E12-an som ett vägkapital som ska förvaltas.

-Frågan är hur E12 används, vilket trafikflöde som finns på olika sträckor och vilka flöden som krävs för att genomföra åtgärder, sade Lars Westin vid CERUM (Centre for regional science) vid Umeå universitet. Han är en av många forskare som deltagit i projektet.

 Studerar trafikflöde

Lars Westin har studerat trafikflödet vid olika sträckor och knutpunkter under olika årstider.

-Till exempel vid E12 vid Hemavan-gränsen passerade 600 fordon per dygn i genomsnitt under 2015. Motsvarande siffra vid E10 Riksgränsen är 640 fordon och vid norska gränsen längs E14 passerade 2120 fordon per dygn. Det varierar också mycket beroende på vilken årstid det är. Naturligtvis passerar fler fordon under sommaren och vid olika skollov, sade Lars Westin.

 Befolkningen ökar

Det finns också en koppling mellan vägar och befolkning

-Befolkningen längs Blå vägen har ökat ganska jämt under åren och det är svårt att säga vad som beror på förbättringar av vägen. Men en färja över Kvarken är mycket viktig för att utveckla Blå vägen och områdena längs vägen, sade Lars Westin.

Godstransporter

Gisle Solvoll, professor vid Nord universitetet i Bodö, har studerat godstransporterna i området.

-Godsmängderna till en region påverkas av befolkningsmängden och inkomstnivån, prisnivån, produktions-, och distributionsanläggningar i området och närområdet. Det påverkas också av om det finns flaskhalsar längs vägen och om det finns avgiftsbelagda vägar. Godset tar alltid den billigaste och enklaste vägen, sade Gisle Solvoll.

Infrastrukturplanering

Jonas Westin, en annan forskare vid CERUM har studerat infrastrukturplaneringen i Norden.

-Olika nationella modeller och beslutsprocesser riskerar att skapa ett samhällsekonomiskt ineffektivt system i gränstrakterna. Då är det viktigt att det finns politiska arenor för förhandlingar, sade Jonas Westin.

 Befolkningsunderlaget viktigt

Var är det då som bestämmer var till exempel en lagerlokal ska placeras?

-Kommunens storlek är viktig. Ju större en kommun är desto större sannolikhet är det att ett lager eller en storbutik placeras där. Det är också bra om det finns andra attraktiva kommuner i närheten. Ikea till exempel räknar på befolkningsunderlaget när man bestämmer var nya varuhus ska placeras, sade Lars Westin.

Projektet har publicerat ett stort antal rapporter som man kan läsa på deras hemsida: www.ba3net.com