Nyheter |
14.03.2023 |
Kent Lidman |
Det är i år 30 år sedan Barentssamarbetet startade i Kirkenes. Det var 1993, några år efter Sovjetunionens fall. Det var Norges dåvarande utrikesminister Thorvald Stoltenberg som tog initiativ till Barentssamarbetet.
Som en följd av detta startade Kirkeneskonferensen 2008 och har arrangerats varje år sedan dess. Konferensen är en mötesplats för människor som är intresserade av nordlig politik och diskussioner om utvecklingen av Barentsregionen. Konferensen lyfter fram olika aspekter av utvecklingen i norr, vad gäller politik, affärsutveckling och samhällsutveckling.
Ryska invasionen
Det var mitt under pågående Kirkenes-konferens i fjol, på morgonen den 24 februari, som Ryssland invaderade Ukraina. Ett av teman på fjolårets konferens var att fördjupa och förenkla samarbete mellan Finnmark/Kirkenes och Murmanskområdet. Man hade då visumfrihet för de som bodde i området och många från Ryssland medverkade på konferensens första dag. Det var också meningen att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, skulle ha varit med.
Det mesta av detta samarbete tog stopp när Ryssland invaderade Ukraina.
Ryssland uteslöts senare från Barentssamarabetet.
Samarbete viktigt
Årets konferens dominerades mycket av följderna av den ryska invasionen av Ukraina.
Tobias Billström, som tillträdde som svensk utrikesminister i höstas, menar att trots den ryska invasionen är Barents-samarbetet ett bra exempel på hur viktigt det är med samarbete över gränserna.
-Vi kan fira 30 framgångsrika år av Barents-samarbete. Samarbetet har påverkat alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt, sade han.
Grön omställning
Tobias Billström framhöll några områden som särskilt viktiga för samarbetet i Barents.
-De är klimatomställningen som berör Barents mer än många andra regioner. Det är den gröna omställningen och det är folk-till-folk-samarbetet som betyder mycket för civilsamhället, sade han.
Unikt samarbete
Finlands utrikesminister Pekka Havisto (DG), som även deltog vid fjolårets konferens, framhöll att Barents samarbetet är unikt.
-Men Rysslands aggression har ändrat på samarbete så att vi måste fortsätta det utan Ryssland. Samarbetet är mycket viktigt för hela Arktis-området och det betyder mycket för lokalt, regionalt och för urbefolkningen samerna, sade han.
Nordområdet viktigt
Eivind Vad Petersson, statssekreterare vid det norska utrikesdepartementet, framhöll att den ryska invasionen av Ukraina har gjort att säkerheten i Europa förändrats under lång tid.
-I det sammanhanget är stabiliteten i norr mycket viktig och den norska regeringen satsar mycket på Nordområdena och att det ska bo folk här. Ett exempel på det är att vi från och med augusti inför gratis barnomsorg i Finnmark. Samarbetet i Arktiska rådet måste fortsätta utan Ryssland, och i maj tar vi över ordförandeskapet efter Ryssland, sade han.
Samerna drabbas
Maja Kristine Jáma, i styrelsen för det norska Sameparlamentet, var kritisk till hur samerna behandlas, och framhöll att samerna drabbas särskilt hårt av klimatomställningen.
-Det samiska folket drabbas först och hårdast av klimatomställningen. Vi drabbas också hårt av de ni kallar den gröna omställningen där industrierna går först utan att ni pratat med oss samer, sade hon.
Hon var mycket kritisk mot den norska staten och att de inte tagit bort de vindkraftverk i Fosen i mellersta Norge trots att Norges högsta domstol slagit fast att byggena av vindkraftsparkerna där var olagliga.
-Det har gått över 500 dagar sedan Högsta domstolen sa att byggena var olagliga. Vindkraftsverken drabbar renskötsel och den samiska kulturen hårt och vi kräver att man följer lagen, sade hon.
Under februari-mars var det omfattande demonstrationer av samer i Norge mot att vindkraftsverken i Fosen står kvar.
Kent Lidman
.