Samarbeten viktiga i Arktis

Nyheter 26.02.2022 Paula Mikkola
-Vi är ett och samma folk, gränserna delar oss i fyra länder. Arktis är vårt hem och vårt land. Vi måste kunna fatta beslut om det som påverkar Arktis. Det stora hotet mot vår överlevnad är klimatförändringen och vi måste nu samarbeta inom hela Arktis för att stoppa det. Det sade Anni Koivisto, vice president i det samiska parlamentet i Finland.

Hon medverkade under punkten ”Framtiden för det regionala samarbetet i europeiska Arktis” vid Arctic Spirit i Rovaniemi.

Anni Koivisto framhöll att det är viktigt att lyssna till samerna i Barents-samarbetet.

-Vi måste bli hörda och vi vill ha ett konkret samarbete i Arktiska rådet. Man måste ha respekt för att vi är ett självständigt folk. Vi talar för vårt folk, för vår kultur och för vårt språk. Det måste vara i fokus i alla gränsöverskridande samarbeten, sade Anni Koivisto.

Hon menar att samarbetet om att stoppa klimatförändringen nu är viktigast av allt.

-Det gäller att bygga tillit och ta den tid man behöver för att bygga upp ett samarbete med vårt folk, sade Anni Koivisto.

Akademiskt nätverk

Lars Kullerud, president i UArctic, berättade om det akademiska samarbetet i Barents-området. UArctic står för ”University of the Arctic” och är ett internationellt samarbetsnätverk inom Arktis för universitet, högskolor och andra som främjar intresset för utbildning och forskning i Arktis. Det övergripande målet är att skapa en stark och hållbar arktisk region genom att stärka ursprungsbefolkningarna och andra boende i Arktis med utbildning, rörlighet och kunskap. UArctic har 221 medlemmar och sitt huvudsäte i Rovaniemi.

Arctic five

-Det är samma utmaningar för utbildning och forskning som för andra områden i Arktis. Vi har också det vi kallar Arctic five. Det är ett mer konkret samarbete mellan fem universitet där vi utbyter forskning, personal och erfarenheter, sade Lars Kullerud.

I Arctic five ingår universiteten i Rovaniemi, Luleå, Tromsö, Uleåborg och Umeå.

-Vi försöker också utveckla ett närmare samarbete mellan högskolorna i Arktis. Då det gäller till exempel klimatförändringen är forskningen om det global. Det handlar bland annat om hur det påverkar ekonomin och klimatet lokalt. Vi försöker arbeta tillsammans för att möta den utmaningen, sade Lars Kullerud.

Kulturhuvudstad

Piia Rantala-Korhonen, är ansvarig för organisationen som förbereder att Uleåborg år 2026 ska vara Europas kulturhuvudstad.

-Vi samarbetar mot ett tydligt mål för att genomföra kulturhuvudstadsåret. Vi har också mål som att vi ska vara en balanserad kommun, en kreativ region och en intresseväckande stad. Vi har en mycket bred region som sträcker sig från ryska gränsen till den svenska, berättar hon.

Prioriteringar

För att nå målen har Uleåborg tagit fram ett antal nyckelprioriteringar.

-Det är att bygga om våra kulturella system, mer kreativa jobb och platser, aktioner mot klimatförändringen, uppdatera konst och teknik, och en starkare geopolitisk identitet, berättar Piia Rantala-Korhonen.

Vilka är då utmaningarna?

-Det är att vi kan uppfattas som en hård teknikstad, en perifer region och ett obalanserat samhälle. Det är dom bilderna vi måste förändra inför 2026, sade Piia Rantala-Korhonen.

Likheter med Skottland

Heidi Vironen är forskare vid European Policies forskningscenter, Strathclyde universitet i Skottland.

Hon ser många likheter med forskningen i Skottland och i Arktis.

-Skottland räknar sig som ett arktiskt land utanför det geografiska Arktis. Det finns många likheter både i miljön och i forskningen. Ramverken i dom projekt som dras igång i Skottland är ganska lika som i Arktis. Det finns många arktiska förebilder i Skottland. Skottland vill också tillhöra dom arktiska nätverken, säger Heidi Vironen.

Kent Lidman