2017, Nyheter |
25.11.2017 |
Paula Mikkola |
-Norge har ett stort intresse för Nordkalottfrågor. Vi vill ha ett smalare och mer fokuserat handlingsprogram. Vi tycker också det är viktigt att klargöra Nordkalottrådets förhållande till andra organisationer i Barentssamarbetet och Arktiska rådet. Vi kan få idéer och energi av varandra. Det sade Remi Strand, ny ordförande i Nordkalottrådet, när han presenterade Nordkalottrådets handlingsprogram för åren 2017-2020 vid rådets höstmöte i Vadsö.
Han framhöll att man också vill ha mer aktiva politiker i nordkalottsamarbetet.
Remi Strand berömde det arbete som görs av Nordkalottens gränstjänst.
-Dom gör ett fantastiskt arbete och gränshindersfrågorna är fortsatt en av Nordkalottrådets viktigaste uppgifter. Kultursamarbetet är också viktigt. Vi har tagit upp dom här frågorna i politiska sammanhang i Finnmark, sade han.
Arktiska rådet
Han fick stöd av Willy Örnebakk, rådsledamot från Troms.
-Finland är ordförande i Arktiska rådet och jag tycker också att det är en viktig fråga att lyfta fram att Nordkalottrådet ska ha ett närmare samarbete med Arktiska rådet, sade han.
-Vi har mycket att tjäna på att bygga upp ett samarbete med Arktiska rådet. Det kan få regionernas roll att lyftas upp på arktiska rådets bord. Vi skulle också behöva knyta Nordiska rådet närmare vår verksamhet. Vi bör se Nordkalottrådet som ett samarbetsforum för beslutsfattarna i Arktiska rådet, sade Miika Riipi, rådsledamot från Lappland.
– Det kan vara en svår process att komma med i Arktiska rådet men regionerna borde vara representerade där, sade Sven-Erik Österberg, rådsledamot från Norrbotten.
-Kanske skulle Nordkalottrådet sitta som observatör i Arktiska rådet, sade Timo Rautajoki, Lapplands handelskammare.
-Stadsdirektörerna i arktiska området har diskuterat hur man ska samarbeta mellan dom arktiska städerna. Vi ska bilda nätverk och vara aktiva i att ta upp dom arktiska frågorna. En viktig fråga som nu åter blivit aktuell är att öppna en järnväg från Rovaniemi mot Kirkenes och Ishavet, sade Esko Lotvonen, stadsdirektör i Rovaniemi.
Jämställdhet
Maria Stenberg, landstingsråd i Norrbotten, saknade jämställdhetsfrågorna i Nordkalottrådets handlingsprogram.
-Unga kvinnor är dom som mest flyttar från Nordkalotten. Vi måste få dom att stanna kvar. Jämställdhetsfrågorna är mycket viktiga i nordkalottarbetet. Vi bör ha en diskussion om jämställdhetens betydelse för Nordkalottens framtid, sade hon.
Nordiska ministerrådets handlingsprogram
Handlingsprogrammet utgår från nordiska ministerrådets nya regionalpolitiska handlingsprogram för åren 2017-2020. Det innehåller tre insatsområden: hållbar landsbygdsutveckling, innovativa och resilienta regioner samt hållbara städer och stadsutveckling.
Nordkalottrådet deltar i temagruppen ”Hållbar Landsbygdsutveckling” som arbetar med frågor som åldrande befolkning och demografiska utmaningar, social innovation och entreprenörskap, kompetensförsörjning och gränsregionalt samarbete.
Nya utmaningar
Det finns stora behov av att utveckla infrastrukturen och tillgängligheten på Nordkalotten, och få till en ökad bredbandstäckning. Det finns också gränshinder som försvårar rörligheten på arbetsmarknaden över gränserna.
Arbetsmarknaden på Nordkalotten är inte i balans. Inflyttning av utländsk arbetskraft ställer Nordkalotten inför nya utmaningar. I vissa områden är det brist på arbetskraft medan det i andra områden är hög arbetslöshet, speciellt för ungdomar och personer med låg utbildning. Regionernas utbildningssamordnare behöver arbeta tillsammans för att tillfredsställa näringslivets behov av kompetent arbetskraft.
Det går bra för näringslivet på Nordkalotten men tillväxten är på för få orter och är ofta tjänstenäringar.
Utifrån detta vill Nordkalottrådet arbeta med sex insatsområden; regionalpolitik, gränsens möjligheter, demografisk utmaning och kompetensförsörjning, miljösamarbete, erfarenhetsutbyte och kommunikation. Mer om insatsområdena i en annan artikel.