Nyheter |
02.02.2024 |
Kent Lidman |
Stig Olsen, Nordlands fylkeskommun och ordförande i Nordkalottrådets beredningsgrupp, berättade om Nordkalottrådets nuvarande organisation och finansiering och hur man förhåller sig till andra gränsorganisationer.
Olika former av samarbete
Det finns för närvarande tolv gränskommittéer i Norden som får ekonomiskt stöd av Nordiska ministerrådet. Förutom Nordkalottrådet är det t.ex. Tornedalsrådet, Bothnian Arc, MidtSkandia, Kvarkenrådet EGTS och NORA. Sedan finns Barents regionråd, Barentssekretariatet IKS, NSPA, Interreg Aurora och Interreg Nordlig periferi och Arktis.
– Det är flera olika former för offentligt gränsöverskridande samarbete. Det nordatlantiska samarbetet NORA, till exempel, omfattar bland annat den norska delen av Nordkalotten. De två Interreg-programmen täcker hela eller delar av detta område, sade Stig Olsen.
Mindre ekonomiskt stöd
Nordkalottrådets stöd från Nordiska ministerrådets regionalpolitiska budget har från 2005 till 2023 minskat från 3,6 miljoner danska kronor till 1,3 miljoner danska kronor. Och det mesta tyder på att det kommer att fortsätta minska ännu mer de kommande åren. Nordkalottrådet får dessutom 800 000 danska kronor från ministerrådets budget för gränshinderarbete till driften av Gränstjänsten Sverige- Finland-Norge som har kontor i Torneå och Storfjord.
Nordkalottrådets roll
Nordkalottrådet ser nu några frågor som är viktiga för framtiden när det gäller Nordkalottrådets roll i det gränsöverskridande nordiska samarbetet. Det är bland annat:
* Bör Nordkalottrådet fortsätta i den nuvarande rollen eller ingå i en ny struktur för samarbetet i den nordliga delen av Norden?
* Om Nordkalottrådet ska fortsätta i den nuvarande rollen, vad ska syftet med verksamheten vara?
* Vilken slags organisationsform ska Nordkalottrådet ha?
* Hur ska förhållandet vara mellan Nordkalottsamarbetet, Barentssamarbetet och NSPA-nätverket?
* Hur ska Nordkalottrådet finansieras?
* Hur ska förhållandet vara mellan Nordkalottrådet och Gränstjänsten Sverige- Finland-Norge.
Minskad politisk betydelse
Nordkalottrådet ser tre orsaker till att man fått en minskad politikisk betydelse. Det är
Barentssamarbetet som startade 1993 blev då en viktig internationell politisk arena på Nordkalotten. Sverige och Finland blev medlemmar i EU 1996. Norra och Östra Finland, Norra Sverige och Nordnorge öppnade egna kontor i Bryssel.
Fyra vägval
Nordkalottrådet har utifrån detta diskuterat fyra olika vägval för verksamheten i framtiden.
- En strategisk politisk organisation som arbetar med ett aktivt nordkalottsamarbete.
- En förvaltningsorganisation som beviljar medel till externa aktörer
- En samarbetsorganisation som arbetar med internationella finansierade samarbetsprojekt som är viktiga för Nordkalotten.
- En driftsorganisation vars huvudmål är att driva Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge.
Organisationsmöjligheter
Utifrån detta finns följande organisationsmöjligheter:
– Vidareutveckla dagens organisation.
– En större insats från de fem regioner/fylken som idag utgör Nordkalottrådet.
– En medlemsbaserad organisation där kommuner och regioner/fylkeskommuner är medlemmar. Inom Nordkalottrådets geografiska område finns 115 kommuner och fem regioner.
– Utvidga Nordkalottrådets geografiska område till att omfatta alla regioner i den nordiska delen av Barentsregionen.
Samarbetet nödvändigt
Nordkalottrådet fattade inget beslut om vägvalet under vårmötet i Narvik men avser att fatta ett beslut under 2024.
-Vi lever i en svår tid och det nordiska samarbetet är helt nödvändigt. Vi har många utmaningar och vi ska se till möjligheterna av att stärka samarbetet på Nordkalotten, sade Tanja Joona, Lapplands förbund.
-Vi är öppna för mer konstruktivt samarbete och att ändra strukturer för att få ett bättre samarbete, sade John Kostet, Region Norrbotten.
Effektiva strukturer
-Det pågår en översyn också av Barentssamarbetet. Det viktiga är att vi har strukturer som vi använder effektivt. Och att vi tar fram det som är Nordkalottrådets unika specialiteter, sade Håkan Wiklund, länsstyrelsen Norrbotten.
-Om vi får mer pengar så gör det oss starkare. Kostnaderna stiger hela tiden, sade Päivi Ekdahl, Lapplands förbund.
Politisk diskussion
-Det är viktigt att tänka igenom det ordentligt innan vi gör förändringen. Vi bör ta diskussionen även på en politisk nivå. Det är viktigt att signalerna kommer tillbaka till Nordkalottrådet, sade Mari Siljebråten Troms fylkeskommun.
-Nordkalottrådet bör ha en egen roll att spela och en egen organisation och struktur. Det behövs en dialog med Barentssamarbetet, NSPA och andra arbetsgrupper i området. För oss i Finnmark är nordkalottsamarbetet mycket viktigt, sade Natalia Karlsen, Finnmarks fylke.
Fatta beslut
-Vi har nya politiker hela tiden och politiken ändras. Det går inte att vänta på den rätta politiken. Därför bör vi snart ha ett slut på diskussionen och fatta beslut om vilken väg vi ska välja, sade Päivi Ekdahl.
-Jo detta är en stor och viktig fråga men vi kan inte ha en oändlig diskussion utan slut. Vi måste bestämma oss för en slutpunkt i diskussionen och fatta beslut under 2024, sade Linda Helén Haukland.
Gränstjänsten
En viktig del är också Gränstjänsten Sverige-Finland-Norges relation till Nordkalottrådet. Nordkalottrådet är ansvarig för gränstjänsten.
-Men det finns andra modeller hur man organiserar det, till exempel att Gränstjänsten är en helt egen organisation och att Nordkalottrådet är en egen politisk organisation, sade Linda Helén Haukland.
-Gränstjänsten i Morokulien, på gränsen mellan Värmland och Norge, är en egen organisation, men då kommer pengarna också från delvis andra håll. Bland annat från länsstyrelsen, sade Birgitta Tamminen EURES Norrbotten vid Gränstjänsten Sverige-Finland-Norges kontor i Torneå.
-Det är viktigt att vi håller isär frågorna om Nordkalottrådets framtid och Gränstjänsten framtid. Det är två helt olika frågor i detta sammanhang, sade Paula Mikkola, Nordkalottrådets generalsekreterare.
Kent Lidman