Nyheter 21.03.2022 Paula Mikkola
-Det är många stora projekt på gång i norr. Det innebär också stora utmaningar, men även stora möjligheter.  Det sade Timo Rautajoki, mångårig ledamot i Nordkalottrådet och verksam i 42 år vid Lapplands handelskammare, när han medverkade vid Kirkeneskonferensen under programpunkten ”Affärsutveckling i en föränderlig tid”.

Han pekade på att många stora projekt i norr har anknytning till den gröna omställningen.

-Det ska byggas en stor bioindustriell anläggning i Kemi. Den är bra för klimatet och hela världen, och kommer att ge utveckling för hela området. Det behövs vintersjöfart för att klara dom stora utbyggnaderna. Det kräver bättre och större isbrytare i Barentsområdet. Här måste Sverige och Finland samarbeta med Ryssland, sade Timo Rautajoki.

Ett annat område som kommer att växa igen efter att corona-pandemin är över är turismen.

-Turismen i Lappland har börjat utvecklas igen och det gäller väl även våra grannländer. Här behövs också samarbete, sade Timo Rautajoki.

Minskad handel med Ryssland

Hans Christian Dall Nygård vid Kirkenes fondförvaltning berättade att handel och affärsutbytet med Ryssland växte snabbt, fram till sanktionerna mot Ryssland infördes 2014, efter Rysslands annektering av Krim.

-Vi hade en bra handelsutveckling med Ryssland under 30 år innan sanktionera, och den ryska marknaden hade en positiv utveckling. Men sanktionerna har påverkat handeln, och investeringarna i Ryssland är nu mer komplicerade. Det är lättare att exportera till andra länder än Ryssland och därför minskar handeln och även investeringarna i Ryssland, sade Hans Christian Dall Nygård.

Ryska investeringar

Teimuraz O. Ramishvili, rysk ambassadör i Norge, hade en hälsning från den ryske utrikesministern Sergey Lavrov om att han vill se ett ökat samarbete i Barents. (Detta var dagen innan den ryska invasionen av Ukraina)

-Vi vill ha dörrarna öppna för ett samarbete och det är stora investeringar på gång i vår del av Arktis. Vi investerar bland annat mycket i infrastruktur, som isbrytare, hamnar och vägar, sade Teimuraz O. Ramishvili.

Han vill se ett ökat folk-till-folk-samarbete i Barents.

-Vi vill samarbeta lokalt, regionalt och centralt.  Förutom folk-till-folk och handel vill vi samarbeta inom flera andra områden, till exempel medicin och forskning, sade Teimuraz O. Ramishvili.

Kortare sjöväg

Felix Tschudi vid Tschudi Shipping Company, framhöll att det varit infrastrukturinvesteringar nordvästra Ryssland, bland annat i anknytning till gruvor och stålindustri. Han såg också nya möjligheter för fartygstrafik mellan Europa och Asien norr om Ryssland.

-Det förkortar rutten avsevärt från 45 dagar runt Afrika till 20 dagar med den nordliga rutten, sade Felix Tschudi.

Även han har märkt av mindre utbyte med Ryssland efter 2014.

-Vi måste ha respekt för sanktionerna. Vi har förlorat kontrakt och haft mindre utbyte med Ryssland efter att sanktionerna genomförts, sade Felix Tschudi.

Svårt få personal

Atle Berge, VD vid företaget Ölen Betong uppgav att hans företag sedan 2007 haft många jobb i Ryssland.

-Vi har haft många anställda i Murmansk, men nu är det färre. Det som hänt gör att folk varit rädda för att jobba i Murmansk och vi har haft svårt att få personal dit, sade han.

-Instabiliteten i Ryssland ett problem. Vi behöver framgångsrika exempel på samarbete med Ryssland, sade Felix Tschudi.

För liten marknad

Tiina Jortikka-Laitinen är ambassadör för arktiska investeringsmöjligheter.

-Den arktiska marknaden är nu inte tillräckligt stor utan företagen behöver större marknader. Många tittar på den globala marknaden. Den nordliga sjörutten ger oss då nya förutsättningar, sade hon.

Intresset för Arktis och klimatomställningen är stort.

-Det finns ett arktiskt center i Barcelona. Klimatförändringen påverkar ju även länderna runt Medelhavet, sade Tiina Jortikka-Laitinen.