2019, Nyheter |
06.02.2019 |
Paula Mikkola |
Reformen innebär att den offentliga finländska administrationen delas upp på tre nivåer: central, regional och lokal nivå.
-Den regionala administrationen i dom arton landskapen ska huvudsakligen ansvara för sjukvård och sociala service. Staten kommer att ha huvudansvaret för att finansiera regionernas verksamhet, sade Hanna-Maria Urjankangas.
Den centrala nivån ansvarar för medborgarnas säkerhet, nationella och internationella frågor.
Viktig reform
Regionnivån, förutom sjukvård och sociala service, kommer också att ha ansvar för kommunikationer, regional utveckling, landsbygdsutveckling, areal planering, arbetsmarknad, och service till företag.
-Arbetsförmedlingarna och företagsservice kommer att skötas av speciella servicekontor, sade Hanna-Maria Urjankangas.
Den lokala nivån sköter utbildning, förebyggande hälsovård, sport, kultur, ungdomsarbete, lokal affärsverksamhet och detaljplanering.
Hon tycker det är en viktig reform för Finland.
-Reformen är nödvändig, viktig och behövd. Den kommer också att spara pengar, sade Hanna-Maria Urjankangas.
Sammanslagningar av fylken
I Norge handlar det om sammanslagningar av fylken och kommuner. Ett av dom berör direkt Nordkalotten, när Finnmarks och Troms fylken slås samman.
-Det har varit många protester bland lokalbefolkningarna mot sammanslagningarna, speciellt i Finnmark, sade Hallgeir Aalbu från Norge.
Stora förändringar
Det är stora förändringar av den norska administrationen.
1957 hade Norge 744 kommuner, där varje kommun hade en genomsnittlig befolkning på 5 000 innevånare. Efter att reformen genomförts år 2020 får Norge 356 kommuner med en genomsnittlig befolkning på 15 000 innevånare per kommun.
Under samma tidsperiod minskar fylkena från 20 stycken år 1957 med en genomsnittlig befolkning på 186 000 innevånare, till 11 fylken år 2020 med en genomsnittlig befolkning på 485 000 innevånare.
Ökad tillväxt i Danmark
I Danmark har regeringen sedan 2015 arbetat med att införa en reform som ska öka tillväxten och utvecklingen i hela landet.
Den har fokus på följande områden: Jordbruk, manufaktur, modernisering, sprida statliga arbetsplatser och bättre levnadsförhållanden på landsbygden.
-Danmark har den högsta levnadsstandarden någonsin nu, om man utgår från OECD-normen. Vi har också den högsta produktiviteten, sade Sigmund Lubanski från Danmark.
Samtidigt är inflyttningen till städerna stor, speciellt till Köpenhamn.
-Urbaniseringen ökar snabbt. Då det gäller Köpenhamn räknar man med 200 000 nya innevånare fram till år 2030, sade Sigmund Lubanski.
Det ställer stora krav på bland annat transporter.
-Samtidigt arbetar vi mot att Danmark ska bli ett allt grönare samhälle. Vi arbetar också för bättre levnadsvillkor på landsbygden, sade Sigmund Lubanski.
Svårt i Sverige
Även Sverige håller på med stora regionala förändringar.,
-Sverige har lärt mycket från dom andra nordiska länderna då vi diskuterat nya större regioner. Men det var svårare än vi trodde och regionreformen är i ”stand-by-läge” just nu, sade Sverker Lindblad från Sverige.
En orsak till svårigheterna är oenighet i regionerna om hur reformen ska genomföras och vilka områden som ska ingå i respektive region.
Det finns ett nyckelord som är viktigt för regiondiskussionen i Sverige.
-Det är ”kapacitet”. Hur stor ska kapaciteten i regionerna vara? Andra utmaningar är migrationen och integrationen, sade Sverker Lindblad.
Det handlar också om demokrati och samarbete.
-Det är en demokratisk fråga om hur regionerna fungerar, samtidigt som samarbete är viktigt. Vilka möjligheter finns i regionerna för att utveckla samhället och hur klarar man integrationen? Det är svåra frågor att ta ställning till, sade Sverker Lindblad.