Nyheter 08.02.2019 Paula Mikkola
-Skillnaderna mellan dom nordiska länderna växer i och med regionreformerna. Det sade Siv Sandberg, forskare vid Åbo akademi, när hon medverkade vid Nordregio Forum.

Siv Sandberg har gjort en gränsöverskridande jämförande analys av dom administrativa reformerna i Norden 2018-2020.

-Det är en trend att reformerna blir mer och mer olika, både till innehåll och hur dom fungerar i praktiken, sade hon.

Större enheter

Det gäller till exempel om det blir större eller mindre enheter.

-Då det gäller den territoriella delen så är det inget land som får mindre enheter. Norge ökar mest när det gäller större enheter. Då det gäller funktionen och lokala myndigheter i regionreformerna, så är Finland det enda nordiska land som får mindre enheter. I dom övriga blir det även där större enheter, sade Siv Sandberg.

Likheter och olikheter

Hon framhåller att regionreformerna i dom olika länderna är mycket politiskt betingade

-Då det gället likheter mellan reformerna är funktionen och demokratifrågan gemensam. Olikheterna ligger i finansieringen och i politiken, sade Siv Sandberg.

Om man ser till den regionala demokratin var Sverige först i Norden med att införa regionala direktval. Det gjordes redan 1910.

-Danmark fick regionala val 1970 och Norge 1976. Finland har ännu inte direkta regionval, men det kan bli 2019 när regionreformen börjar genomföras, sade Siv Sandberg.

Finansiering

Även då det gäller finansieringen av dom regionala myndigheterna så skiljer det sig mellan dom nordiska länderna.

-Danmark och Sverige har nu regional finansiering. I Danmark blir det nationell finansiering 2020, medan Sverige behåller sin regionala finansiering via skatten.

I Finland går man från lokal finansiering till nationell, och i Norge behåller man den nationella finansiering man redan har, säger Siv Sandberg