2019, Nyheter |
11.02.2019 |
Paula Mikkola |
Hon presenterade Nordkalottrådets prioriteringar för åren 2017-2020. Det handlar om att främja en gemensam regional politik, att säkra kompetens och service i områden med demografiska utmaningar, att utnyttja gränsens möjligheter och ta bort gränshinder, att samarbeta om miljö och naturskyddsfrågor, samt att utbyta erfarenheter och skapa en regional identitet.
Goda exempel
Paula Mikkola är med i Nordiska ministerrådets temagrupp ”Hållbar landsbygdsutveckling”. Ett av syftena med seminariet på Nordregio Forum var att ta fram lyckade exempel på gränssamarbete i Norden. Ett annat var att bygga upp en plattform för framtida diskussioner om effekterna i kommunerna av dom regionala reformerna i dom nordiska länderna.
-Det handlar bland annat om att kartlägga kommunala system och sammanslagningar och ta fram goda exempel på reformernas effekter, sade Paula Mikkola.
Det handlar också om decentraliserings- och demokratifrågor, om gränsöverskridande samarbeten och hur det påverkar utbildning, arbetsmarknad, sjukvård och räddningsverksamhet.
Seminarier
Temagruppen kommer också att ta del av resultaten från tre seminarier för gränskommuner i Nordkalottregionen. Det är Nordkalottrådet organiserar dom under 2019 för att bland annat diskutera vilka gränsöverskridande samarbetsmöjligheter som finns och vilka är dom stora utmaningarna för samarbetet speciellt när det gäller utbildning, sjukvård och arbetsmarknad.
Diskussionerna förväntas även beröra frågan hur dom planerade regionala reformerna kommer att påverka det gränsöverskridande samarbetet mellan kommunerna i framtiden.
-Det blir ett seminarium i Karasjok i februari samt i Kiruna och i Troms/Nordland senare under året, sade Paula Mikkola.
Osäkerhet om framtiden på grund av regional reform
Jenny Mozgovoy, internationell strateg vid Region Norrbotten, var undrande över hur den regionala reformen i Finland kommer att påverka det gränsöverskridande samarbetet om vården mellan Norrbotten och Lappland
-Vi vet inte vem som blir våra samarbetspartners i Finland efter att reformen genomförts, sade hon.
-Det är oklart vad som händer med befintliga samarbetsavtalen och hur samarbetat över gränserna påverkas av den regionala reformen, sade Paula Mikkola.
Avtal om vårdsamarbete
Det finns nu avtal om gränsöverskridande vårdsamarbete på Nordkalotten.
-Det handlar om akutvård innan man kommer till sjukhuset, om akututryckningar och om vissa administrativa tjänster, sade Jenny Mozgovoy.
Då det gäller Norge så jobbar man där med projektet Arctic 2030 som förenar regeringens målsättningar för samarbetet i Barents och i Arktis. Det handlar bland annat om att garantera och värna om kvänsk språk och kultur.
Greater Copenhagen
Carin Peters, affärsutvecklare vid Region Skåne, berättade om vad projektet ”Greater Copenhagen” betyder för det gränsöverskridande samarbetet i Öresundsregionen.
-Vi har tre regioner, 79 kommuner, två länder och fyra miljoner innevånare, sade Carin Peters.
Det handlar om en gränsregional organisation (Greater Copenhagen och Skåne), ett samarbete (kommuner, regioner och organisationer) och ett varumärke (globalt).
Samarbetet fokuseras främst inom några områden.
-Det gäller infrastruktur och gränsöverskridande rörlighet, turism, utbildning och internationellt samarbete. Det handlar om att integrera området, sade Carin Peters.
Ökat gränsöverskridande samarbete
Vad är då resultatet hittills?
-Vi har ett integrerat trafiksystem och vi löst en del gränshinder. Vi har också samarbetsavtal med Hamburg-regionen i Tyskland och Halland i Sverige. Vi har ett bra samarbete om turismen, sade Carin Peters.
Orosmoment
Det finns dock ett orosmoment för samarbetet. Det är ett nytt lagförslag i Danmark -”Erhversfremme”. Det är en politisk överenskommelse mellan danska regeringen och danska Folkepartiet, och förslaget ska snart tas upp i det danska parlamentet.
-I det förbjuds regionerna att arbeta med affärer, turism och tillväxtfrågor. Det blir ett centraliserat system med två nivåer, nationellt och lokalt. Det skapas en ny myndighet och sju överkommunala affärsorganisationer.
Om det genomförs får det stora konsekvenser för det framtida ”Greater Copenhagen”-samarbetet.
-Det är oklart vilken roll vi kan spela och vilka som blir våra samarbetspartners. Vi förlorar många kontakter och det blir parallella organisationer, sade Carin Peters.
400 år tillbaka i tiden
Kjell Nilsson, direktör vid Nordregio är orolig för det danska lagförslaget.
-Det skulle betyda att vi går 400 år tillbaka i tiden då det gäller samarbete över gränserna. Rörligheten minskar och det gäller inte bara människor utan även företag. Det skulle ge upphov till en lång lista med problem, sade han.