2022, Nyheter 09.01.2022 Paula Mikkola
-Gränshinderrådet kan lösa mellan åtta och tolv gränshinder per år. Myndigheterna är ofta välvilliga till att ändra regler som leder till gränshinder. Men ska man ändra i lagstiftningen är tröskeln högre. Då tar man också hänsyn till hur till hur många personer som berörs av gränshindret. Det sade Kimmo Sasi, finsk ordförande i Gränshinderrådet, när han medverkade vid Nordkalottens Gränstjänst 10-årsjubileum i Helsingfors.

Kimmo Sasi menar att arbetet mot gränshinder i stort sett fungerar bra.

-Det beror också på hur stort gränshindret är. Vid större problem tillsätter man en utredning och då kan det ta upp till ett år eller mer innan det blir något gjort, säger han.

Ett gränshinder är problem med personnummer då man ska starta företag eller öppna bankkonto i ett annat nordiskt land.

-Ska man söka jobb i ett annat nordiskt land borde personnumret gälla, sade Kimmo Sasi.

-Det finns nu samordningsnummer då det gäller till exempel att man bor i ett land och har fastighet annat nordiskt land, säger Anders Ahnlid, generaldirektör vid Kommerskollegium.

Yrkeskvalifikationer

Sasi tog också upp problemet med att det är olika krav i dom nordiska länderna då det gäller yrkeskvalifikation.

-Det måste man också lösa så det är samma krav som gäller oavsett vilket nordiskt land man utbildat sig och arbetar i, sade Kimmo Sasi.

Digitalisering

Iiris Mäntyranta, vid länsstyrelsen i Norrbotten, menade att det alltid kommer att finnas gränshinder.

-Då är det viktigt att vi har system så att det går fort att upptäcka problemen. Där är digitaliseringen viktig och även sociala medier. De som drabbas måste snabbt kunna få rätt information, sade hon.

Inget tålamod

Lena Höglund vid Pohjola-Nordens ungdomsförbund framhöll att dom unga ofta inte har tålamod att vänta på lösningar.

-Många unga orkar inte bry sig om det blir för svårt. I Rumänien har man lyckats bättre än i Norden då det gäller personnummer, sade hon.

-Jag tror mycket på berättelser att lyfta upp människor som är gränsgångare som förebilder och använda det digitalt, sade Iiris Mäntyranta.

Språkproblem

I rapporten om mentala gränshinder, som också blev presenterad i evenemanget, framstår språket som ett stort problem mellan Sverige och Finland.

-Många unga i Finland har fått sämre kunskaper i svenska trots att svenska är obligatoriskt i den finska skolan. Men svenskan finns inte nu längre med vid dom finska studentskrivningarna. Istället är det engelskan som kommer mer och mer, sade Iiris Mäntyranta.

Kent Lidman