2021, Nyheter |
17.02.2021 |
Paula Mikkola |
Tillsammans med Nordkalottrådet är Kvarkenrådet en av dom äldsta gränskommittéerna i Norden. Kvarkenrådet bildades 1972 som en organisation för att utveckla samarbete mellan regioner, kommuner, myndigheter och organisationer över Kvarken. Som en del av det nordiska samarbetet har man stöd av Nordiska ministerrådet.
Närmare 800 000 personer
Rent geografiskt omfattar Kvarkenrådet Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun i Sverige, Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten i Finland. Befolkningen i dessa områden uppgår till närmare 800 000 personer.
Under sina snart 50 år har Kvarkenrådet varit med och drivit mer än 100 projekt i området. Det handlar om projekt inom näringsliv, utbildning, turism, forskning och utveckling, hälsovård, kultur, idrott, barn och unga somt kommunikationer.
Ombildas till EGTS
Från och med 1 januari i år ombildades Kvarkenrådet till en EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete). Ur geografisk synvinkel är Kvarkenrådet nu Europas största EGTS-område.
EGTS innebär i korthet att Kvarkenrådet blir ett tyngre organ för att driva regionalt viktiga frågor nationellt och på EU-nivå. Det blir lättare att identifiera Kvarken som en region inom EU. Organisationen får en ökad synlighet, en stabilare struktur och stärkta möjligheter för att bevaka sina intressen ute i Europa.
Kritik mot EU-program
Samtidigt ingår nu Kvarkenrådet i ett nytt EU-program Interreg Aurora, som omfattar även hela Nordkalotten. Lennart Holmlund är kritiskt mot hur den utökningen kommit till.
-Enligt min mening har det blivit att alldeles för stort programområde när både norra Sverige, norra Finland och norra Norge ingår. Förhållandena är mycket olika, eftersom vi i Kvarken bara har en vattengräns. Jag är besviken för att politikerna inte varit mer inkopplade i denna förändring. Personliga kontakter är mycket viktiga i dessa sammanhang, säger Lennart Holmlund.
Konkurrerar om pengar
Kontakterna mellan Kvarkenrådet och Nordkalottrådet har inte varit så omfattande.
-Vi har mötts vid ett flertal tillfällen eftersom vi båda är gränskommittéer, men vi har ganska olika förutsättningar inom våra respektive områden. Jag kan se ett ökat samarbete mellan oss när det gäller forskning/utveckling och universiteten. Men det finns också en risk att vi kommer att konkurrera om samma pengar i det nya EU-programmet, säger Lennart Holmlund.
Ny färja över Kvarken
En av Kvarkenrådets viktigaste uppgifter är att hålla Europaväg 12 öppen över Kvarken. Det är 80 kilometer mellan Umeå och Vasa.
-Efter Finland och Sveriges inträde i EU när taxfree-trafiken försvann, så har det varit svårt att få lönsamhet på färjorna över Kvarken och hamnarna på båda sidor Kvarken. Rederier har gått i konkurs. Men nu har vi satsat på en ny, mycket miljövänlig färja som ska tas i drift senare under detta år. Trots coronapandemin håller tidsplanen, och vi hoppas naturligtvis att gränserna har öppnats då, säger Lennart Holmlund.
Bro över Kvarken
Under många är har det diskuterats att bygga en fast förbindelse över Kvarken, bro och tunnel. Det är 25 kilometer mellan dom närmaste öarna. Ett bygge som beräknas kosta upp mot 30 miljarder kronor.
-Om inte Sverige förlorat Finland 1809 hade vi med säkerhet haft en fast förbindelse över Kvarken. Dom stora marknaderna för oss ligger i öst. En fast förbindelse skulle betyda mycket för hela regionen. Jag tror också på ett närmare samarbete och att Umeå och Vasa kommuner så småningom blir en kommun. Under min kommunalrådstid gjorde jag fler besök i i Vasa än i Skellefteå, säger Lennart Holmlund.
Stängda gränser
Liksom andra regioner har samarbetet över Kvarken också påverkats av coronapandemin.
-Det skapar många problem när gränserna stängs. Jag tror på det gränslösa samarbetet över Kvarken. Det har hindrats av Coronapandemin, liksom möjligheterna att träffas. Vi har liksom många andra haft digitala möten, säger Lennart Holmlund.