Nyheter 04.02.2018 Paula Mikkola
Hur ska vi få unga människor i Arktis att må bättre? Det var frågan vid ett seminarium under Rovaniemi Arctic Spirit. -Jag kan konstatera att många unga i Arktis mår dåligt., sade Arja Rautio, läkare och professor i arktisk forskning vid universitetet i Uleåborg. Mår sämre i Arktis

Hur ska vi få unga människor i Arktis att må bättre? Det var frågan vid ett seminarium under Rovaniemi Arctic Spirit.

-Jag kan konstatera att många unga i Arktis mår dåligt. Det visar dom undersökningar vi gjort, sade Arja Rautio, läkare och professor i arktisk forskning vid universitetet i Uleåborg.

Mår sämre i Arktis

Undersökningen visar att det i framtiden kommer att bli fler äldre och förre unga i dom arktiska områdena.

-Dom boende i Arktis har längre förväntningar på livet, högre dödlighet, fler sjukdomar, fler olyckor och mer våld. Dom röker, och använder mer alkohol och droger och den mentala hälsan är sämre i än i andra delar av världen. Många fler försöker begå självmord, sade Arja Rautio.

Klimatförändringen påverkar också tillgången av mat och rent vatten.

Familjestöd

Då det gäller hur dom unga får stöd av sina familjer är det mycket lägre i vissa delar av Arktis än i resten av världen.

-Till exempel på Grönland är det bara omkring 50 procent av ungdomarna som får stöd av sina familjer när dom ska ut i livet. I ryska Arktis är den siffran 58 procent och i många andra områden över 70 procent. Arbetslösheten bland unga i Arktis är också hög. Kvinnorna är i regel mer utbildade och arbetar mer än männen, sade Arja Rautio.

Hur hjälpa dom unga

Vad ska man då göra åt denna situation?

-Det är viktigt att det finns mer resurser att hjälpa dom unga. Starta ett centralt krisnätverk som är lättillgängligt. Öka möjligheten för unga att medverka vid politiska beslut som påverkar dom. Bjud in unga till konferenser, och workshops. Fokusera på att hjälpa dom unga till ett bättre välmående och integrera forskning och praktiskt användande. Det är några av förslagen för att öka välmåendet bland dom unga i Arktis, sade Arja Rautio

Hjälper unga

-Vi försöker jobba med detta varje dag och olika delar av det för att dom unga ska må bättre, sade Kyla Kakfwi Scott, rådgivare vid Nordväst-territorierna i Kanada.

-Detta är ett enormt problem i norra Ryssland. Många unga känner att dom inte mår bra, sade Yury Sumarokov, vid medicinska universitetet i Arkhangelsk i Ryssland.

-Vi måste föra fram vilka fördelar det finns med att leva i Arktis. Till exempel tillgänglighet på rent vatten. Klimatförändringen ställer till problem med detta i delar av Arktis där man numera måste köpa vatten. Detta går hand i han med hälsoproblemen, sade Lydia Heikkilä vid Lapplands universitet.

Samer i storstäder

Hon studerar samernas situation i Finland.

-Hälften av alla samer bor utanför samiska områden och 70 procent av barnen. Det blir svårt för dom att veta hur man ska leva som samer i större städer. Det handlar om språk, kultur och hur det förs vidare till nästa samiska generation.

Städerna uppfyller inte kraven på att alla i Finland har r-ätt att lära sig sitt modersmål. Det är viktigt för välmåendet bland unga samer att dom kan leva som samer i större städer. Många samiska barn diskrimineras också, Lydia Heikkilä.

Självmord vanligt

-Vi har samma problem att det är svårt för urfolk från arktiska områden när dom bosätter sig i städerna. Det är svårt med att upprätthålla språket och den egna kulturen. Vem tar ansvaret för att hjälpa dom med detta, sade Kyla Kakfwi Scott.

Yury Sumarokov har bland annat undersökt varför självmord är så vanligt bland unga i dom arktiska områdena.

-Det är tre gånger vanligare bland unga män än bland unga kvinnor att begå självmord. Högst självmordsfrekvens i norra Ryssland är bland Nenets, medan det är lägst bland boende i Murmansk oblast. Självmord är ofta kopplat till alkohol, droger och våld. Många av självmorden äger rum på våren och kan ha kärleksproblem som utösande faktor sade Yury Sumarokov.

-En studie i Finland visar att ensamhet ofta kan ligga bakom självmord. Unga män har ofta ingen att prata med på samma sätt som unga kvinnor, sade Anna Reeta Rönkä, vid universitetet i Uleåborg.