Nyheter 06.04.2022 Paula Mikkola
-I Arktiska rådet finns ett unikt samarbete mellan länder där även ursprungsbefolkningarna sitter med vid bordet. Det är kärnan i det arktiska samarbetet. Det sade Petteri Vuorimäki, finsk ambassadör för Arktisk och antarktiska frågor, när han medverkade vid Arctic Spirit i Rovaniemi.

Programpunkten handlade om EU:s arktiska politik och utgick från 2008 då EU började utveckla sin politik i Arktis. Redan innan dess var dom andra arktiska länderna medlemmar i Arktiska rådet. Det grundades i Ottawa i Kanada 1996 som ett forum för att främja samarbete, samordning och samverkan mellan dom arktiska staterna med deltagande av de arktiska ursprungsbefolkningarna och andra arktiska innevånare. Rådet tar upp frågor som hållbar utvecklig, miljöskydd och klimatförändring.

Åtta medlemsstater

Det är bara länder som kan vara med Arktiska rådet, och man har nu åtta permanenta medlemmar. Det är Sverige, Finland, Norge, Danmark (för Grönland), Kanada, Ryssland, USA och Island. Dessutom har man ett antal länder med observatörsstatus som till exempel Kina, Indien, Japan, Singapore. Storbritannien och Italien. EU har en väntande ansökan om att få observatörsstatus, liksom Turkiet. Just nu är Ryssland ordförandeland fram till 2023.

Stabilt samarbete

Petteri Vuorimäki har tillbringat halva sitt arbetsliv med frågor som rör Ryssland i Arktis och Antarktis.

-Ryssland är mest intresserad av den ekonomiska aspekten av Arktis. Då har dom också intresse av att det arktiska samarbetet ska vara så stabilt som möjligt. Det finns stora möjligheter för EU och Ryssland att samarbeta i Arktis. EU prioriterar också frågan om Arktis högt, sade han.

Klimatfrågan viktig

Raphael Goulet är chef för en avdelning inom Europeiska kommissionen som arbetar med arktiska frågor.

-Klimatfrågan påverkar i högsta grad det arktiska samarbetet och det är en viktig fråga i EU:s kontakter med Arktis. Bland annat har vi ett samarbete med Ryssland om att minska koldioxidutsläppen i Arktis. Vi måste skydda miljön och hjälpa dom människor som bor där, sade han.

Raphael Goulet framhåller hälsa och utbildning som andra viktiga frågor i Arktis.

-Vi satsar på olika projekt i Arktis inom dessa områden, sade han.

Stärker polarforskningen

Nicole Biebow forskar i EU:s Arktis-politik vid Alfred Wegner institutet i Tyskland.

-EU vill stärka den europeiska polarforskningen om bland annat den demografiska och sociala förändringen i Arktis. Man vill också forska om samarbetets effekter på permafrostens upptining, sade hon.

Nicole Biebow framhåller att EU också stödjer den inkluderande och hållbara utvecklingen i Arktis.

-Här finns ett fokus på ursprungsbefolkningarna, kvinnorna och dom unga och om att skapa framtida jobb i en blå ekonomi, sade Nicole Biebow.

Forskningsprojekt

Det finns många konkreta forskningsprojekt på gång.

-Klimatförändringens effekter på permafrosten, hur koldioxidutsläppen och hanteringen av sopor påverkar miljön i Arktis. Hälsoläget i Arktis hos ursprungsbefolkningarna och dom unga, samt fisket i den arktiska delen av Atlanten, säger Nicole Biebow.

Hon anser att EU:s nya Arktiska politik är mycket mer specifik och tydlig än tidigare och kopplad till den gröna utvecklingen i Europa.

-Det finns en klar linje att stödja den arktiska forskningen och att ursprungsbefolkningarna ska vara mer inblandade, sade Nicole Biebow.

Kent Lidman