Nyheter 02.04.2019 Paula Mikkola
-Nordkalottens Gränstjänst har ett unikt sätt att jobba med gränshinder. Man samlar in uppgifter från olika inblandade myndigheter för att tillsammans hitta en bra lösning för kunden, som kan vara ett företag eller en privatperson. Det sade Paula Mikkola, generalsekreterare i Nordkalottrådet, när hon medverkade vid dialogmötet för gränskommunerna i Karasjok.

Paula Mikkola berättade hur Nordkalottens Gränstjänst och Nordkalottrådet kan hjälpa till med att minska gränshindren och få tillstånd ett bättre gränsöverskridande samarbete.

-Nordkalottens Gränstjänsts uppdrag är att hjälpa arbetsgivare, arbetstagare, näringsliv, organisationer och myndigheter till mer gränsöverskridande aktiviteter och bidra till en ökad mobilitet tvärs över gränserna. Man ska tillsammans med Gränshinderrådet bidra till att ta bort gränshinder, sade hon.

4000 kontakter

Nordkalottens Gränstjänst startade 2011 och har kontor i Torneå och Skibotn med tre anställda.

Verksamheten finansieras huvudsakligen med bidrag från Nordkalottrådet och Nordiska ministerrådet, men man söker nu efter andra långsiktiga finansiärer.

-I fjol hade Gränstjänsten 4000 kontakter som man hjälpte på olika sätt, sade Paula Mikkola.

Kartlägger gränshinder

Gränstjänsten arbetar med att kartlägga och analysera olika gränshinder. Först försöker man hitta lokala lösningar, men om det inte lyckas, blir gränshindret registrerat i Gränshinderdatabasen.

-Gränshindret kan sedan gå vidare till Gränshinderrådet där varje ledamot lägger fram 4-5 gränshinder varje år som man försöker lösa , sade Paula Mikkola.

Ny rapport om skatteregler

Olika skatteregler i dom nordiska länderna ställer till stora problem för gränsgångare som jobbar i ett land och bor i ett annat land. I en nyligen publicerad rapport, ”Upplevda konsekvenser av det nordiska skatteavtalet”, försöker man kartlägga och analysera konsekvenserna av dom olika skattereglerna. Rapporten är beställd av Nordkalottens Gränstjänst, Grensetjänsten Sverige-Norge och Öresunddirekt. 35 personer har intervjuats och syftet är att beskriva konsekvenserna för pendlare, arbetsgivare och kommuner längs dom nordiska gränserna.

Stort ansvar på individen

-Rapporten konstaterar bland annat att mycket ansvar och administration läggs på enskilda individer. Gränsgångarna ansvarar själva för att betala in skatten i bosättningslandet. Man måste därför ha större kunskaper om skattegler än gemene

man. Det är också större risk att göra fel och det kan ge ekonomiska konsekvenser, sade Paula Mikkola.

Viljan att pendla minskar

Det gör att viljan att pendla över gränserna minskar.

-Det upplevs som svårt och ekonomiskt ogynnsamt. Det gör att rekryteringsmöjligheterna minskar och arbetsgivarens vilja att göra gränsöverskridande rekryteringar också minskar, sade hon.

Ökat fusk

Fusket riskerar också att öka.

-Människor kan skriva sig i en annan kommun för att undvika att bli gränsgångare. Det leder till skev statistik och okunskap om kommunens innevånare. Det är också ekonomiskt ofördelaktigt för kommunerna, sade Paula Mikkola.

Det finns undantag i skattereglerna som gör det lättare att arbetspendla över Öresund mellan Danmark och Sverige.

-Varför inte göra samma undantag mellan dom andra nordiska länderna, sade Paula Mikkola.

Projekt ska hjälpa företag

Nordkalottens gränstjänst driver Interreg-projektet ”Utveckling av näringslivsvägledning vid Nordkalottens Gränstjänst”. Nordkalottrådets nyheter har tidigare berättat om projektet. Det startade 2016 och avlutas i år. Syftet är att skapa ett väl fungerade nätverk som snabbt kan hjälpa företag som vill ha verksamhet över gränserna. Det ska förebygga och minska gränshinder och det ska ha ett tätt samarbete med näringslivets organisationer.

-Projektet ska skapa förutsättningar för att regionens små-, och medelstora företag ska öka export och handelsutbyte med företag i det andra landet. Det ska bidra till att företagen vågar ta första steget över gränserna. Vi vill också att företagsvägledningen ska bli en permanent service till företagen, sade Paula Mikkola.

Projektet finansieras av Nordkalottrådet, Storfjords kommun, Interreg Nord, Lapplands förbund, samt Nordland, Troms och Finnmark fylkeskommuner.

Nordkalottrådet stöttar

Paula Mikkola berättade också om hur Nordkalottrådet kan vara med och delfinansiera gränsöverskridande projekt och aktiviteter. Projektpengarna räcker dock inte till stora, omfattande projekt.

-Det är lätt att söka projektbidrag hos oss på vår hemsida och handläggningstiden är kort, mellan 4-6 veckor. Vi granskar projekt utifrån dom prioriteringar vi har i rådets verksamhetsplan och det som ger nordisk nytta. Vi kan bidra med upp till 50 procent av kostnaderna i projekten. Vi vill gärna att projekten omfattar dom tre länderna på Nordkalotten, men kan också bidra till projekt som omfattar två länder, sade Paula Mikkola.