2016, Nyheter 24.09.2016 Paula Mikkola

-Vi ska våga bryta mönster och tänka annorlunda. Vi ska se gränserna som möjligheter och inte som hinder. Våra företag ska samarbeta över gränserna och se varandra som komplement och inte som konkurrenter. Det sade  Susanne Wallin, VD i Norrbottens handelskammare, när hon medverkade vid företagsseminariet i Torneå.

 martti-susanne

Susanne Wallin tog upp skillnaderna mellan länderna.

-Det är härligt med dom kulturella skillnaderna i vårt område. Det ser jag mer som möjligheter än som hinder. Det är  många gränsproblem, men dom ska vi lösa. Jag ser inte språket som något problem. Det handlar istället om rätt attityd och en passion för att växa i regionen, sade hon.

 

Sjunkande export

Susanne Wallin var orolig för dom norrbottniska företagens exportsiffror.

-Det är en total nedgång i exporten på 18 procent. Mycket av det är minskad järnmalmsexport. Men små och medelstora företags export, har minskat med 23 procent och det är en oroväckande utveckling som måste vändas, sade hon.

Ljuspunkten är turismen.

-Turismen har en uppgång på 6 procent. Och turistnäringen i Swedish Lapland omsätter 5,8 miljarder kronor. En turist som kommer till vårt område ser inte varje enskilt land utan hela området som en enhet. Därför måste vi samarbeta mer över gränserna och tillsammans konkurrera internationellt.

Vi ska marknadsföra oss som ett område och bryta invanda mönster.

Det gör bättre affärer, men jag förstår att det inte alltid är enkelt, sade Susanne Wallin.

 Gränshinder

Hon framhöll också hur viktigt det är att ta bort gränshinder.

-Här gör Nordkalottens gränstjänst ett mycket viktigt arbete för ett gränsöverskridande näringsliv. Det måste bli lättare för gränsgångare att jobba i olika länder. Olika upphandlingsregler är ett annat problem, liksom olika byggnormer. Det är helheten av alla dessa åtgärder som ger tillväxt, sade Susanne Wallin.

Samarbete över gränserna

Martti Kankaanranta, VD för Företagarna i Lappland, såg stora möjligheter, men även hinder för ett ökat näringslivssamarbete över gränserna.

-Dom nationella politikerna tillvaratar inte dom möjligheter som finns i vårt  område tillräckligt bra. Det är mycket som måste ändras och jag vill föra upp EU-samarbetet till nya nivåer, sade han.

Dom flesta jobben finns inom industrin, men det är turismen som växer mest.

-Under fjolåret ökade antalet turister i Lappland med 80 000. Biltestverksamheten växer och nu även arktisk tågtestverksamhet. Klimatförändringen ger nya sjövägar som påverkar oss, sade Martti Kankaanranta .

Vilka utmaningar finns då?

-Som jag ser finns det tre stora utmaningar för företag i Lappland. Det är språkproblem, svårigheten att rekrytera kompetent personal och kulturskillnaderna mellan våra länder. Att lagstiftningen är olika i olika länder påverkar också oss, sade Martti Kankaanranta.

Nordiskt samarbete

Martti Kankaanranta  framhåller behovet av ett ökat nordiskt samarbete.

-Tyvärr är många politiker för ointresserade av detta samarbete. Vi har olika utvecklingsprojekt på gång inför framtiden. Ett är turistprojektet Visit Arctic Europa. Ett annat är näringslivssamarbetet Arctic Business Concept och Arctic Business Visit. Ett annat bra exempel är ett avtal med Haparanda kommun om att hjälpa till starta nya företag över gränserna, sade Martti Kankaanranta

Han framhöll också vikten av en gemensam arbetsmarknad.

-Man bör öka rörligheten på arbetsmarknaden över gränserna. Det gäller både arbete och utbildning, sade Martti Kankaanranta.

 Stora investeringar

Jukka Olli, vid Business Oulu i Uleåborg, berättade om det stora intresset för investeringar i norr.

-Det finns enorma investeringsprojekt på gång i alla våra länder här uppe. Fram till 2020 beräknas det investeras 50 miljarder euro. Naturligtvis är det olika typer av investeringar i dom olika länderna. Finland har mycket investeringar i biogas och kärnkraft. Norrbotten och Västerbotten har stora investeringar i nya datahallar som facebook, men även järnvägar om man räknar med att Norrbotniabanan kommer att byggas. I Norge är det mest investeringar i olja, gas och energi, sade Jukka Olli.

Det byggs också mycket i norr

-I Tromsö, till exempel, byggs det många nya hotell. Det är fullbelagt hela tiden på dom hotell som finns. Stora investeringar görs i nya gasfält. Två tredjedelar av gasfälten är ännu inte utnyttjade. Det handlar om enorma pengar då det gäller gasproduktion. 230 miljarder norska kronor i driftskostnader varje år. Produktionen fortsätter på samma höga nivå, trots det lägre oljepriset, sade Jukka Olli.