Nyheter |
09.02.2024 |
Kent Lidman |
Samarbetsprogrammet är det styrande dokumentet för alla aktiviteter under Nordiska ministerrådets (NMR) arbete med regional utveckling och fysik fysisk planläggning.
5-årigt program
Det är ”Ämbetsmannakommittéen för regionalpolitik” (ÄK-R) som under hösten 2023 och våren 2024 tar fram programmet. Det är en arbetsgrupp inom ministerrådet där 8 länder samverkar och föreslår samarbetsprogram och finansiering av programmet.
-Programmen har tidigare varit 3-åriga men är nu 5-årigt. Det ska enligt planerna godkännas av ministerrådet under sommaren eller i början av augusti, säger Paula Mikkola.
Utvärdering
Det har gjorts externa utvärderingar under 2022–2023 av de tolv nordiska gränskommittéernas arbete, varav Nordkalottrådet är en, samt av det nordatlantiska samarbetet (NORA) och det existerande samarbetsprogrammet för åren 2021–2024.
Utvärderaren har föreslagit en ny samverkansmodell, men den har ännu inte blivit godkänd av Ämbetsmannakommittéen.
Finansieringsmodell
Det fortsätter nu arbetet med att ta fram ett förslag till en ny finansieringsmodell för gränskommittéerna. Den modellen ska ingå i det nya samarbetsprogrammet för 2025–2030.
-Det finns förslag om den nya finansieringen. Ett problem är att gränskommittéerna är så olika och arbetar olika och det kan bli svårt att passa in alla i en generell modell, säger Paula Mikkola.
Nordisk vision
Det nya samarbetsprogrammet 2025–2030 utgår ifrån den nordiska visionen att ”Norden år 2030 ska vara världens mest hållbara och integrerade region”. Den visionen har slagits fast av de nordiska regeringscheferna.
I den visionen prioriterar man tre huvudmål:
+Ett grönt Norden
+Ett konkurrenskraftigt Norden
+Ett socialt hållbart Norden
12 konkreta mål
Inom detta innehåller visionen 12 konkreta mål. All verksamhet i Nordiska ministerrådet ska bidra till att nå de målen. De är för ett grönt Norden koldioxidneutralt, biodiversitet, cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och internationellt samarbete. För ett konkurrenskraftigt Norden är det innovation, arbetsmarknad och digitalisering. För ett socialt hållbart Norden är det hälsa och välfärd, inkluderande omställning, civilsamhället och samanhållning.
Kultur viktigt
För varje mål finns det sedan ett antal delmål.
-Ett viktigt delmål är att det behövs ett kultursamarbete. Kulturen är viktig för att göra områdena attraktiva och locka fler innevånare som vill bo och stanna kvar, säger Paula Mikkola.
Bland delmålen finns också att stärka de nordiska regionernas konkurrenskraft och integration. Det ska finnas stora möjligheter för utveckling, innovation och att stärka den nordiska landsbygdsområdena. Möjligheten till rekrytering av arbetskraft på tvärs i Norden ska öka, och man ska främja det gränsregionala samarbetet för att skapa funktionella regioner med gränsöverskridande lösningar och rörlighet.
Nordkalottrådets roll
Vad betyder då detta för Nordkalottrådet?
-Det finns än så länge oklarheter om vad som blir vår roll i det nordiska gränsregionala samarbetet, säger Paula Mikkola.
En oklarhet är om Nordkalottrådet ska jämställas med andra ”mer gränsnära” gränskommittéer som Tornedalsrådet eller Svinesunds kommitteen.
En annan är om Nordkalottrådet ska jämställas med NORA (Atlantsamarbetet) och det nordiska skärgårdssamarbetet som arbetar över stora avstånd och har en lång historisk tradition av samarbete.
-En mycket viktig fråga är om det blir en helt annan finansieringsmodell för gränskommittéerna. Tidigare utvärderingar har också tagit uppå frågan om det finns möjligheter för nordisk finansiering av andra samarbetsorgan. Vi kan inte godkänna om ministerrådet fortsätter minska våra resurser till förmån för andra, säger Paula Mikkola.
Kent Lidman