2019, Nyheter | 28.03.2019 | Paula Mikkola |
Seminariet anordnades av Nordkalottrådet och Finnmarks fylkeskommun och hade samlat drygt 25 deltagare från Tana, Karasjok, Kautokeino, Inari, Utsjoki och Enotekiö kommuner. Det är en del i Nordkalottrådets arbete i Nordiska ministerrådets temagrupp ”Bärkraftig landsbygdsutveckling”. Ett av syftena med seminariet är att utveckla samarbetet mellan dom deltagande kommuner, främst när det gäller vård, utbildning och arbetsmarknad.
-Vi vill bland annat veta hur vi i Nordkalottrådet på bästa sätt kan hjälpa gränskommunerna i detta arbete. Det handlar om många olika frågor som berör företag och privatpersoner som skattefrågor, pensioner, moms och sjukförsäkringar, sade Remi Strand.
Färre gränsgångare
Svein Atle Somby, ordförande i Karasjok kommun, framhöll att seminariet var ett bra initiativ. Han berättade att majoriteten av befolkningen i hans kommun är samer och en del arbetar på andra sidan gränsen mot Finland.
-Vi har elva gränsgångare nu i kommunen och dom jobbar i både offentlig och privat sektor. Tidigare hade vi 30 gränsgångare och det har alltså minskat mycket, sade han.
Olika förordningar
Svein Atle Somby menade att det finns flera orsaker till att det inte längre är så attraktivt att vara gränsgångare.
-Det är krävande att jobba under två statliga förordningar. Det är tidskrävande och ställer stora krav på gränsgångarna. Det är olika sjukförsäkringssystem i Norge och Finland och dom synkar dåligt med varandra. Det finns olika beräkningar för sjukpenningen. Det är också olika när det gäller beskattningen, en del av avgiften betalas i Norge och den andra i hemlandet, sade han.
Flera års prövning
Sjukförsäkringar och pensioner för jobb i ett annat land sköts av NAV-utland.
-Det kan ta flera år att få sin sak prövad av NAV-utland. Det är ett problem både för arbetstagare och arbetsgivare, sade Svein Atle Somby.
Nya skatteregler
Före 1996 betalade norska gränsgångare bara skatt i Norge.
-Efter att det kommit nya skatteregler så betalar gränsgångarna tio procent i Norge plus skatt även i Finland. Skatten i Norge går till hälsovård, sjukskrivningar, trygghet för barnen, pensioner och mycket annat. Gränsgångarna i Norge ska ha samma trygghet som övriga innevånare. Några av gränsgångarna från Finland har upplevt denna delning av skattesystemet som krävande. De har antingen slutat jobba i Norge eller så har dom flyttat hit permanent, sade Svein Atle Somby.
Månadslönen varierar
Gränsgångare som jobbar i Norge och bor i Finland kan inte heller vara säkra på hur stor månadslön blir.
-Dom senaste åren har euron varit dyr i förhållande till norska kronan och det gör att lönen kan variera beroende på valutakurserna, sade Svein Atle Somby.
Utvecklat samarbete
Karasjok och Utsjoki kommuner har försökt utveckla samarbetet inom olika områden.
-Till exempel läkarjour. Utan en massa praktiska problem har vi kunnat lösa detta själva. Vi har också etablerat ett samarbete då det gäller brandskyddet som hjälper varandra vid behov. Det samarbetas också på frivillig grund. Äldre besöker varandra i olika sammanhang och träffas på båda sidor gränsen, sade Svein Atle Somby,
Kulturellt samarbete
Det finns även ett kulturellt-, och skolsamarbete.
-Barn från Karigasniemi i Finland kan delta i kulturskolans utbud här i Karasjok. Dom kan också vara med på simundervisning. Bokbussen samarbetar över gränserna. Men det är osäkert om det fortsätter eftersom sametinget sagt att dom ska dra ned på sitt bidrag 2020. Det finns också planer på ett samarbete mellan grundskolorna över gränserna sade Svein Atle Somby.
Det diskuteras även ett samarbete då det gäller vattenförsörjning och avlopp.
-Vi arbetar med ett förprojekt för att hitta lösningar på det samarbetet, sade Svein Atle Somby.