Nyheter |
25.05.2023 |
Kent Lidman |
Från och med den första januari i fjol fick Gränshinderrådet, som arbetar för fri rörlighet i Norden, ett nytt starkare mandat att agera i kristider. Det innebär bland annat att Gränshinderrådet ska uppmärksamma de nordiska regeringarna på problem med fri rörlighet som uppstår i kristider. Man ska även jobba för att problemen åtgärdas.
Det nya mandatet var en följd av de många problem med den fria rörligheten som uppkom under pandemin. Enligt årsrapporten hade det fram till januari 2022 inrapporterats 121 coronarelaterade störningar i den fria rörligheten och en del följdeffekter finns fortfarande kvar.
Brev till regeringen
Redan i mars 2022 fick rådet tillfälle att handla enligt sitt nya mandat Det skedde när den svenska regeringen föreslog ett återinförande av transportörsansvar för ID-kontroller i Öresundsregionen. Motiveringen var att man ville slå vakt om den inre säkerheten i landet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Nya ID-kontroller skulle ha varit ett dråpslag mot arbetspendlingen mellan Sverige och Danmark. Därför sände Gränshinderrådet ett brev till regeringen med uppmaningen att slopa planerna på ID-kontroller.
Planerna övergavs då, men den nya regeringen som tillträdde efter valet i september har väckt dem till liv igen. Därför har Gränshinderrådet skickat ett nytt brev med samma uppmaning som tidigare.
Intressen kolliderar
– Vi såg både under covidpandemin och nu under den ryska invasionen av Ukraina att fler och fler intressen kolliderar när de nordiska länderna vill beskydda sina befolkningar och slå vakt om den inre säkerheten. Därför satte Gränshinderrådet under fjolåret stort fokus på att den grundläggande fria rörligheten mellan våra länder inte ska nedprioriteras till fördel för ID- och gränskontroller i gränsregionerna, säger Vibeke Hammer Madsen, som var ordförande för Gränshinderrådet under 2022.
Prioriterat fyra områden
Under 2022 har Gränshinderrådet också prioriterat arbetet fyra så kallade temaområden, som alla är viktiga för den fria rörligheten i Norden. Men som också innebär stora utmaningar för samarbetet över gränserna i Norden.
Det handlar om skatterelaterade gränshinder, erkännande av branschreglerade yrkeskvalifikationer, digitalisering och folkbokföringssamarbete.
– Hittar vi gemensamma nordiska lösningar på de frågorna så har vi löst en massa problem som står i vägen för den fria rörligheten mellan våra länder. Därför sätter vi nu mycket kraft på dem under de kommande åren, säger Siv Friðleifsdóttir, Gränshinderrådets ordförande för 2023.
33 konkreta gränshinder
Årsrapporten visar att Gränshinderrådet under 2022 har arbetat med 33 ”ordinära”, konkreta gränshinder, som har stor betydelse för enskilda människor och företag som jobbar och verkar över gränserna. Fem av de prioriterade gränshindren har avklarats. Fyra har lösts och ett har avskrivits som olösbart.
Gränshinderrådet är en politiskt oberoende men politiskt tillsatt organ. Man ska på uppdrag av de nordiska regeringarna arbeta för att främja den fria rörligheten i Norden.
Kent Lidman