Nyheter 23.05.2022 Paula Mikkola
-Nordkalottrådet framhåller speciellt att avskaffandet av befintliga gränshinder skulle underlätta näringslivssamarbetet, arbetspendlingen och gemensamma investeringar över nationsgränserna. Det nya Aurora Interreg-programmet ska bidra till att minska klyftan mellan tillgång och efterfrågan på kompetent arbetskraft för att kunna realisera stora och nödvändiga omställningsåtgärder. Det sade Susanne Friberg, ledamot i Nordkalottrådet och näringslivschef vid länsstyrelsen i Norrbotten, när hon deltog vid Nordkalottkonferensen i Boden

Drygt ett hundra personer från hela Norden deltog vid Nordkalottkonferensen i Boden. Konferensen skulle egentligen ha hållits 2020, men blev två år försenad på grund av Corona-pandemin.

Tre ministrar deltog

Det var den 31:a Nordkalottkonferensen sedan starten i Torneå 1960. Initiativtagare till den första konferensen var Norrbottens dåvarande landshövding Ragnar Lassinantti. Temat var då utnyttjandet av Nordkalottens malmresurser och vattenkraft, samt vetenskapsutbyte över gränserna. På konferensen deltog bland annat ministrar från alla de tre länderna på Nordkalotten.

Även vid årets konferens, 62 år senare, deltog tre ministrar, men denna gång digitalt, som ett tecken i tidens anda. Samma dag deltog för övrigt Ragnar Lassinanttis brorsbarnbarn Joel Lassinantti som Luleå hockeys målvakt i SM-finalen mot Färjestad.

Hållbart Norden

Temat för årets Nordkalottkonferens var ”Att leva och bo i ett hållbart Norden”. Utgångspunkten är den historiskt stora satsning på fossilfri industri som pågår i norra Sverige och Nordkalotten. Bara i norra Sverige planeras det för investeringar på upp mot 1000 miljarder svenska kronor. Hur förankras en så stor omställning bland befolkningen så att hela samhället blir hållbart inför framtiden?

Viktiga satsningar i norr

Anne Beathe Tvinnereim, bistånds-, och nordisk samarbetsminister i Norge, framhöll att den nya norska regeringen prioriterar satsningarna i norr.

-Nordområdet är det viktigaste strategiska insatsområdet för den norska regeringen både när det gäller inrikes och utrikes. I det sammanhanget är det viktigt att stärka samarbetet på Nordkalotten sade hon.

Anne Beathe Tvinnereim menade att man aldrig ska ta det nordiska samarbetet för givet.

-Varje generation nordiska medborgare får återskapa sin nordiska identitet, sade hon.

 

Norden 2030

Hon framhöll att dom nordiska statsministrarnas deklaration Agenda 2030 att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 är en ledstjärna i det nordiska samarbetet.

-Det handlar om nordisk solidaritet som har en stor praktisk nytta. Det nordiska samarbetet har blivit än mer aktuellt med det förändrade säkerhetsläget på grund av Rysslands krig mot Ukraina, sade Anne Beathe Tvinnereim.

Hon fick medhåll av Anna Hallberg, Sveriges nordiska samarbetsminister.

-Agenda 2030 är en satsning på ett grönt, hållbart, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Norden är ett av väldens mest innovativa områden och vi har historiskt stora satsningar på gång i norra Sverige, sade hon.

Anna Hallberg tycker att samarbetet på Nordkalotten är mycket viktigt.

-Vi måste satsa på fortsatt dialog på Nordkalotten och i Norden, sade hon.

Coronapandemin

Även Tomas Blomqvist, nordisk samarbetsminister i Finland, tog upp Agenda 2030 som en målsättning.

-Coronapandemin och Rysslands invasion i Ukraina har stärkt vår övertygelse att det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin. Visionen är att satsa på gröna lösningar, en cirkulär ekonomi och fossilfri industri på Nordkalotten. Vi måste diskutera det nordiska samarbetet på många plan, sade han.

Program i norr

Susanne Friberg påminde om att Nordkalottrådet vid sitt senaste sammanträde i Rovaniemi i början av april föreslog att Finlands, Sveriges och Norges regeringar tillsammans ska inleda ett arbete för att ta fram ett program för den nordligaste delen av Norden.

-Programmet ska konkret driva på den gröna omställningen genom att öka investeringarna speciellt när det gäller förnybar energi och biomaterial. Anledningen är att inte endast att främja klimatomställningen, utan också att från ett europeiskt perspektiv minska beroendet av rysk energi. Programmet ska också förbättra försörjningsberedskapen genom en gemensam strategi för utveckling av väg-, och järnvägsförbindelser och IT-stamnätverk mellan Finland, Sverige och Norge, berättade Friberg.

Kent Lidman