Nyheter |
03.10.2022 |
Paula Mikkola |
Tillsammans med Päivi Koivupalo, Gränstjänsten Sverige-Finland-Norges kontor i Haparanda/Torneå, Trond-Erik Grundt vid Grensetjänsten Norge-Sverige och Carolien Vandersmissen, Eures-rådgivare, medverkade han vid framtidsforumet i Tromsö.
15 miljoner korsar gränsen
Päivi Koivupalo berättade att nästan 15 miljoner människor passerar gränsen vid Haparanda-Torneå varje år.
-Det blir 42 000 per dag. Dessutom korsar varje dag 2000 personer gränsen för att jobba i det andra landet. Det gäller bland annat jag, sade Päivi Koivupalo.
Utmaningarna i Gränstjänstens arbete är frågor om handläggningstider då det gäller till exempel socialförsäkringar, e-legitimationer och pendlarstatistik. Arbetet går bland annat ut på att investeringarna i de tre länderna på Nordkalotten ska kunna göras som i ett arbetsmarknadsområde, berättade Päivi Koivupalo.
Örat mot marken
Trond-Erik Grundt berättade att Grensetjänsten Norge-Sverige startade 1997 och förutom att minska på gränshinder så arbetar man för att bidra till en ökad ekonomisk aktivitet och tillväxt mellan Sverige och Norge. Deras kontor ligger i Morokulien och personalen är anställd av olika myndigheter både i Sverige och Norge.
-Vi har örat mot marken för att lyssna av vilka problem som finns. Vi har en organisation i två länder, sade Trond-Erik Grundt.
Lätt göra rätt
Man arbetar huvudsakligen inom fyra områden.
-Det är information, arbetsmarknad, gränshinder och samordning. Det ska vara lätt att göra rätt, sade Trond-Erik Grundt.
Digitala jobbmässor
Carolien Vandersmissen, Eures-rådgivare i Troms-Finnmark, arbetar huvudsakligen med arbetsmarknadsfrågor.
-Vi anordnar bland annat digitala jobbmässor inom olika branscher bland annat reseliv, hotell och restaurang. Vi hjälper de som jobbar över gränserna med många olika typer av frågor. Vi tar också upp många samiska frågor. Det är viktigt med fungerande nätverk, säger Carolien Vandersmissen.
Gränshinderrådet viktigt
Gränshinderrådet är ett mycket viktigt organ för att minska på gränshindren i Norden.
-Det är ett politiskt tillsatt och oberoende organ som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag, berättade Petri Suopanki från Gränshindersekretariatet.
Löser gränshinder
Arbetet utgår från den nordiska visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030. Gränshinderrådet startade 2014 och efterträdde då Gränshinderforum.
Gränshinderrådet har åtta nationella medlemmar från de nordiska länderna. I tillägg medverkar Nordiska ministerrådets generalsekreterare och en representant för Nordiska rådet.
-Gränshinderrådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. De samarbetar med regeringar, nationella parlament och departement samt myndigheter och har tätt samarbete med Nordiska rådet, informationstjänsterna och gränskommittéerna, säger Petri Suopanki.
5–8 gränshinder per år
Under mandatperioden 2022–2024 har Gränshinderrådet som mål att lösa mellan 5–8 gränshinder om året och att arbeta med övergripande frågor som rör gemensamma gränshinder i Norden.
-Det handlar bland annat om att särskilt utveckla samarbetet med informationstjänsterna och andra aktörer och att bidra till en särskild roll i kristider, berättar Petri Suopanki.
Norge prioriterar
Under det norska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2022 prioriterar man fyra områden då det gäller gränshinder. Det är yrkeskvalifikationer, digitalisering, skatterelaterade gränshinder och folkbokföringssamarbete.
Gränshinderrådet ser stora utmaningar som visade sig under coronapandemin.
-Det är frågor som hur långt sträcker sig arbetsplikten. Ett behov av tydlig information och enhetlig tolkning. Problem med olika nationella strategier för att minska smittspridningen och brister då det gäller gränsregional statistik. Regionala informationstjänsternas insatser är ovärderliga, sade Petri Suopanki.
Kent Lidman