Nyheter 22.11.2019 Paula Mikkola
-Har man en yrkesutbildning i ett nordiskt land borde det yrkesbeviset även gälla i dom andra nordiska länderna. Det borde vara självklart och ett sätt att öka kompetens och minska kompetensbristen på Nordkalotten. Det sade Linda Frohm(M), regionråd i Norrbotten och ordförande i Nordkalottrådet, när hon medverkade i seminariet ”Myndighetsinformation och gränsöverskridande företagsverksamhet” i Haparanda.

Seminariet arrangerades av Nordkalottens gränstjänst i samarbete med Nordkalottrådet och nordiska ministerrådet. Det hade samlat ett nittiotal deltagare från hela Norden. På programmet stod bland annat punkter som ”arbetslöshetsförsäkringen i gränsöverskridande situationer, gränsöverskridande social trygghet, förenkling av nordiskt myndighetsarbete, nordiskt gränshinderarbete, vad gäller för finska företag i Sverige”.

 Stolt för Nordkalottrådets potential

I sitt öppningstal framhöll Linda Frohm Nordkalottrådets viktiga arbete när det gäller gränsöverskridande samarbete.

-Jag känner mig stolt för den potential och viktiga roll som Nordkalottrådet har i det arbetet. Det finns en hel del gränshinder som vi måste jobba för att få bort. Vi ska se på alla möjligheter som finns för gränssamarbete på Nordkalotten, sade hon.

Norden – en tillväxtregion

En av programpunkterna var en paneldebatt på temat ”Norden en integrerad tillväxtregion”.

-Jag har erfarenhet av gränsöverskridande samarbete i andra EU-länder till exempel Holland. Det finns mycket vi kan lära av varandra, men vi ska alltid hitta en egen väg. Det finns stora byråkratiska utmaningar att lösa, sade Liisa Talonpoika, ambassadör vid Finlands ambassad i Stockholm.

-Ett konkret byråkratiskt gränshinder som löstes efter tio år är att det var omöjligt att direktskicka post från Torneå till Haparanda. Posten gick från Haparanda till Stockholm, via Helsingfors till Torneå. En resa på flera hundra mil för att skicka post några hundra meter. Det löstes så att det nu finns en finsk postlåda i Haparanda och en svensk i Torneå, sade Erkki Hanhirova, företagare i Havator Oy.

 Starka band

Ambassadör Anders Ahlind, vid Sveriges Ambassad i Helsingfors, framhöll dom starka företagarbanden mellan Sverige och Finland.

-Det finns 1000 svenska företag i Finland som sysselsätter 80 000 personer. Det är framförallt dom små och medelstora företagen som behöver hjälp och dom har stor nytta av ett tydligt nätverk i Finland. Nätverken måste dom skaffa sig själva, men ambassaden kan ställa upp med mötesplatser. Vi har kommit långt i gränshindersarbetet men det finns mycket mer att göra, sade han.

 Norges intresse ökar

Gerd Pettersen, ministerråd vid Norges ambassad i Helsingfors, framhöll att banden mellan Norge och Finland kan bli starkare.

-Det finns en del norska intressen i Finland och intresset ökar bland norska företag. Norge har stor respekt för finsk kompetens och innovationer, men vi exporterar fyra gånger mer till Sverige än till Finland. Sverige är Norges största exportmarknad, sade hon.

 

Byråkratiska hinder stoppar företag

Linda Frohm, som själv arbetat många år som egen företagare, menar att många byråkratiska gränshinder hindrar det gränslösa företagandet.

-En företagare vill att det ska gå fort och att det händer saker. Det är raka motsatsen till byråkrati. Vår uppgift är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagarna, sade hon.

 Trygghet är en viktig fråga för Linda Frohm.

-Vi ska hjälpas åt över gränserna att ha ordning och reda och skapa så stor trygghet som möjligt för medborgarna. Det kan gälla inom sjukvården, liksom samarbete, mellan polisen över gränserna, sade hon.

 Språkproblem

Språket kan vara ett problem i samarbetet mellan Sverige och Finland.

-I Finland har det varit obligatoriskt att lära sig svenska, men det finns knappt någon företagare i Sverige som kan finska, sade Erkki Hanhirova.

-Det kan inte vara något fel att vi istället använder oss av engelska i kontakterna, sade Liisa Talonpoika.

 Haparanda/Torneå förebild

Linda Frohm framhöll att Haparanda-Torneå kommit långt i samarbetet över gränserna.

-Vi ska lära oss av deras erfarenheter och det borde användas på hela Nordkalotten, sade hon.

 Debattdeltagarna berömde det forsknings-, och utbildningssamarbete som finns mellan universiteten på Nordkalotten.

-Medan det är vanligt med finska studenter i Sverige än, det finns knappt en svensk student i Finland. Det utbytet kan bli bättre, sade Liisa Talonpoika.