Få produkter återanvänds

Nyheter 21.09.2022 Paula Mikkola
-Fortfarande är det bara mindre än fyra procent av produkterna i Sverige som återanvänds. I Norge är det ännu mindre, tre procent, medan det inom EU är nio procent. För Finland finns inte någon statistik. Det sade Karin Bradley, docent och forskare i samhällsplanering och miljö vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon forskar bland annat om hållbar omställning och medverkar i det privata forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption (www.mistra.org).

Karin Bradley medverkade vid Folkverkstans webbseminarium under rubriken: ”Vem reparerar i den cirkulära ekonomin”.

Foto: Peter Larsson

Cirkulär ekonomi

Karin Bradley berättade om hur cirkulär ekonomi gör att rollen för konsumenterna förändras.

-I den linjära ekonomi som vi oftast lever i handlar det om att tillverka, använda och kasta. I en cirkulär ekonomi går det från att tillverka och nytta till återvinning och användande, säger hon.

Hon menar att vi är långt ifrån en cirkulär ekonomi nu.

-Det handlar om att göra den globala ekonomin cirkulär. Till och med i ett land som Indien där mycket återanvänds minskar återanvändandet. Vi har en lång resa framför oss, säger Karin Bradley.

Många hinder

I dagsläget finns det många hinder mot återanvändning. Ett är att tillverkaren av produkten hindrar och/eller förbjuder konsumenten att laga den.

-Till exempel att garantin på ett kylskåp inte gäller om man själv reparerar det. Då kan man behöva kalla på en reparatör för en sådan enkel sak som att byta en trasig kylskåpslampa. Eller produkter som inte går att plocka isär, till exempel många mobiltelefoner, säger Karin Bradley.

Rätten att reparera

 För att protestera mot det har det bildats organisationer för rätten att reparera. En av dessa är IFixit.org.

-De anordnar till exempel reparationscaféer. Det kan handla om att reparera vitvaror och elektronik eller jordbruksredskap. Det gör konsumenten mer oberoende och spar pengar. Även EU har tagit upp frågan med krav på att det finns reservdelar så att det går att reparera, säger Karin Bradley.

Reparationscaféer

Hon tar upp två exempel på försök med återanvändning och cirkulär ekonomi i Sverige. Ett är kampanjen ”Fixa grejen” och det andra ”Fixoteket” i Göteborg.

-De anordnar bland annat mötesplatser och reparationscaféer där man själv och med hjälp av andra kan reparera och återanvända. Det leder till minskad ny konsumtion. Man kan också låna ut till exempel borrmaskiner och symaskiner så man själv kan reparera hemma. Verksamheterna blir även en social mötesplats där man kan lära av varandra och ha gemensamma aktiviteter, till exempel läxläsning säger Karin Bradley.

Ny infrastruktur

Hur ska man då arbeta mot en cirkulär ekonomi och ökad återanvändning?

-Det är viktigt att medborgarna inte förlorar kontrollen över reparationer och ägandet av resurserna. Här har det offentliga en viktig roll att skapa till en infrastruktur med delande och reparationer. Man kan jämföra med när folkbiblioteken kom för att öka läskunnandet, säger Karin Bradley.

Kommuner på hugget

Kommunerna bör stå för baskostnaderna, till exempel lokaler och vissa driftskostnader, medan verksamheten sedan kan drivas av civilsamhället.

-Det blir alldeles för smalt och sårbart om civilsamhället självt ska ta allt ansvar. Jag tycker också att många kommuner är på hugget i denna fråga till exempel genom att själva köpa återanvända möbler, säger Karin Bradley.

Kent Lidman

 

 

 

 

 

 

 

­