2019, Nyheter 29.01.2019 Paula Mikkola
-Lyssna på rösterna där ute. Det var budskapet i det inlägg som Björn Egil Flö, forskare vid NIBIO, norska institutet för bioekonomi, framförde vid Nordregio Forum i Lund.

Han kallade sitt inlägg för ”en kritisk synpunkt på sambandet mellan stad och land -om vikten av att lyssna på rösterna där ute”.

Oroande tecken

Björn Egil Flö menade att det finns många oroande tecken i dag där politikerna inte lyssnat på rösterna där ute.

-Vi har president Trump i USA och vi har brexit i Storbritannien. Det kan ge bilden av att folket inte vet vad dom vill, sade han.

Något hände på 1980-talet

Björn Egil Flö menar att det som nu händer på landsbygden i dag, är ett resultat av vad som hände för 30 år sedan.

-Från 1950 och fram till 1980-talet hade vid den socialdemokratiska ordningen med en blandekonomi och en stark landsbygd. Ideologin var ett arv från industrialismens utveckling. Sedan hände något. Vi gick från ett kollektivt ansvar för landsbygdens utveckling till ett individuellt ansvar, från en stark landsbygdspolitik till en neo-liberal landsbygdspolitik, sade han.

Flytt till städerna

På 1980-talet levde hälften av befolkningen i Norge på landsbygden.

-Under dom kommande tio åren förlorade dom 20 mest avlägsna landsbygdskommunerna en tredjedel av sin befolkning. 210 av Norges 430 kommunerna förlorade befolkning under 20 år. 2018 bor 70 procent av Norges befolkning i städerna, sade Björn Egil Flö.

Kulturell förändring

Den nya landsbygdspolitiken är en del av en kulturell förändring.

-Det handlar om att gå från materiell till social representation. Om att den övre medelklassen styr konsumtionsmönstret. Om att individualismen styr och landsbygdens verksamhet byggs på projekt, sade Björn Egil Flö.

Han delar in landsbygdspolitiken i tre tidsepoker.

-1900-1940-talet hade vi en moralisk baserad landsbygdspolitik. 1950-1980 en blandekonomisk landsbygdspolitik och efter 1980-talet en ny-liberal landsbygdspolitik, sade Björn Egil Flö.

Landsbygden dör

Denna förändring får stora konsekvenser för landsbygden.

-Den norska landsbygden dör långsamt. Vi stänger våra sjukhus, våra polisstationer, våra butiker och våra postkontor där ute. Det finns nostalgi över detta. Men det finns fortfarande tid att vrida utvecklingen rätt, avslutar Björn Egil Flö.